Aftonbladet – 2 oktober 1840, sida 2

grundad. — Nyssnämnde amiral, som redan ar till åren (72 år), har erhållit till närmaste man i befälet kontreamiral Sir J. Ommanney, som hissat sin flagga på 4920 kanonskeppet Britannia, för att i början af denna månad afgå till Medelhafvet. Den afsatte storvisiren Chosrew Pascha har blifvit dömd till 2 års förvisning från bufvudstaden, 8 månaders sträng bevakning, samt att återbetala alia de summor, han utpressat sedan battischerifen i Gälbane utfärdades. Dessa lära stiga till flera millioner. Med södra snällposten erhöllos på f. m. utlåndska tidningar med underrättelser från Alexandria af d. ö och från Konstantinopel af d. 9 September. De sednaste Pariserbladen äro af d. 22 och de Hamburgska af d. 26 s. m, SPANIEN. Öfver Holland hafva från detta land erbållits några nyare underrättelser, än de med gårdagsposten kända. Juntan i Madrid, icke tillfyllest säker om Esparteros afgifter och tänkesätt, hade ännu ieke fattat något beslut öfver bildandet af en centraljunta. Ett rykte på Amsterdamer börs, att juntan redan försonat sig med drottningen, äfvensom ett annat rykte, att denna försoning skulle vara följden af Esparteros ställande i spetsen för ett nytt kabinett, synes fordra bekräftelse. Deremot anses säkert, att engelska sändebudet gjort drottningen allvarsamma föreställningar i afseende på hennes tvehogsenhet att gifva efter för nationens önska ningar, och att han isynnerhet är ganska verksam för att få Espartero till ett slags medregent. Juntan har också beslutat att afvakta depescher från denna gesandt, innan den skrider till det yttersta. Juntans programm är för öfrigt bekantgjordt i el Castellano; det fordrar utnämnandet af en eller flera meadregenter, bland hvilka Espartero nämnes först och främst, samt bildandet af en verkligt ansvarig minister, det sista kabinettets stäl!ande för rätta, samt kanske till och med senatens afskaffande. Flera stora städer hafva ytterligare förenat sig med Madrid. ORIENTEN. Tvänne olika underrättelser, hvilka dock båda tyda på en ny vänning af den Orientaliska frågan, meddelas i dagens tidningar. Den ena innefattas i ett bref från Triest af d. 48 Sept., och lyder som följer: Jag skyndar att meddela. eder den från Alexandria af d. 5 Sept. med ångfartyget Vapore hitkomna underrättelse, att Paschan underkastat sig traktaten i London, och i afseende på Syrien anropar han endast Sultans ädelmod, utan att yrka på sina hittils framställda anspråk. Rifaat Bei hade med Portens och de förbundna makternas kommissarier återvändt till Konstantinopel, och man anser nu saken vara nära sitt slut och så godt som afgjord.n Den andra underrättelsen är daterad Hamburg d. 26 och innebåller, att med utomordentlig lägenhet bref derstädes erhållits från Konstantinopel af d. 9 September, enligt hvilka nämnde dag bestämdt försäkrades i de bäst underrättade kretsar derstädes, att Divan antagit Mehemed Alis förslag. Denna sednare underrättelse skulle förmodligen hafva afseende på det ultimatum af Mcehemed Ali, som grefve Walewsky öfverfört till Konstantinopel, ty i brefvet derifrån af d. 9 talas ej om Rifaat Beis återkomst dit, så att i fall Mehemeds ultimatum blifvit antaget, synes det ej kunna bafva varit något annat än det, som: fordrade hela Syrien på lifstid. Den förra underrättelsen, att Mehemed Ali underkastat sig traktaten i Lordon, bekräftas äfvenledes från ett annat håll. I Posen bade man d, 20 Sept. enskilda bref från Odessa, öfver Warschau, hvilka inneböllo att ett ångfartyg, som lemnat Konstantinopel d. 8 Sept., till Odessa medfört den nyheten, att Mebemed Ali, i följd af Engelsmännens allvarsamma demonstrationer, slutligen gifvit efter och antagit stipulationerne i traktaten af d. 43 Juli. I Paris trodde man sig veta, att Lord Palmerston alldeles icke skulle vilja ingå på Mehemed Alis begäran, att få behålla hela Syrien på lifstid, utan att han yrkade oförändrad verkställighet af traktaten. Detsamma försäkras vara Ryska kabinettets afsigt: MEXIKO. Enligt de sednaste underrättelserna från detta land bade striden på hufvudstadens gator räckt i 40 dygn; men huru sakerna nu egentligenstå, derpå får man ingen reda. Federaltisterne hade varit så förbittrade emot regeringen, att då de innehade de offentliga byggnaderne, hade de begagnat de der förefunna allmänna handlingar att göra patroner af. FÖRENTA STATERNA. Från New York äro de sednaste underrättel