Aftonbladet – 28 september 1840, sida 3

Intaga detta förslag i sins tliningar, och, om de det gilla, derunder teckns: Adprobatur. (Fablu Tidn.) FÖR LANDTHUSHÅLLARE. Om trakthuggningens väsendtliga företräden framför gallringen. Under denna rubrik är i Wermlands tidning införd en artikel af en tysk jägmästare, Ebert, som nu vistas i Wermland, sysselsatt med skogsindelning vid Hr Hofmarskalken Hammarhjelms egendom Nynäs, och af hvilken artikel ett utdrag synes förtjena en vidsträcktare offentligbet. Det lyder sålunda: Gallringen, den äldsta af alla skogshusbållningsmetoder, brukades fordom äfven i Tyskland, liksså allmänt, som ännu i Sverge, men uttränges nu allt mera af trakthbuggningen, emeden från den förra härleder sig till stor del skogarces närvarande dåliga tillstånd i många orter. a Vid gallringen uttager man det årliga behofvet af virke genom ensiaka träds borthuggnisg här och der i Hela skogen och tager alliid destiarkaste träden först... Vid trakthuggnisgen deremot låter man blott hugga de mogna träden i några bestämda distrikter i sender, och teger i de öfriga endast de undertryckta träden, till dess hve:je distrikt I sin ordning är moget. I förra fallet innehåller hvarje afdelning ef skogen träd af olika ålder och storlek; i des sednare åter har h7srja afdelning endast träd af samma ålder. I sacmanbang härmed har traktsuggningen följande vässndtliga företräden framför gallringen: a1:o Vinner man på ett bestämdt ställe vida större trädmassa, ty ett visst antal huggbara träd, hvilka vid gallringen vanligen äro ganska qvistfulla, intaga då mycket mera rum, än ett lika antal vid trakthuggning, då de stå tätare tillsammen; vidare kunna vid gallringen de unga eller medelstora träden, som siå under eller bredvid de gamla, sällan obehindradt och frodigt uppväxs, utan blifva qväfda, eller åtminpstona hindrade i sin växt; och ändtligen skadas ungskogen betydligt genom fällningen och bortkörandet af de gamla träden, samt, der ej tillväxten är lätt, kupna Juckor uppstå till mehbn för afkastningen. a2:o Vid gallriogen kan alldeles intet boskapsbete ega rum, utan stor skada för skogstillväxten, ty, då nästan årligen i hvarje trakt huggbera träd fällas, uppstår öfverallt ungskog, och följektligen måste hela skogen inbägnas och förskonas från bete. Vid traktbugguingen deremot kan man, om så skulle vara, lemna ;:delar, 5;:deiar eller ännu mera af skogen till bete, emedan den skog, som måste skyddas för boskapen, bär står tillsammans i en eller nägra få trakter, hvilka lätt kunna kringgärdas. 3:0 År skogen vid gallringen mera utsatt för vindskador, ty de huggbara träden stå då spridda ibland yngre och lägre skog, så att vinden häftigare inverkar på dem, än som ske kan, då de stå tätare tillsammans, och äro mera jomnstora, såsom vid trakthuggningen, 24:o Lider den glesare skogen vida mera af korr väderlek, än den tätare, hvilken genom sin starka skugga häller marken ständigt frisk, samt vidmakthåller och stärker dess drifvande krafi: genom rikligare affsllande löf och barr. aö:o Behöfsves vid trakthuggvpingsn, som sker inom en mindre rymd, mindre arbetsstyrka, för att fälla och bortköra en lika qvantite; virke; transporten är ledigare och uppsigten lättare. 6:0 Kan egaren eller uppsynisgsmannen öfver en skog, vid regelmässig trakthuggning, der hvarje ufdelnirg af skogen står sluten för sig, och har räd af jomn ålder, medelst en karta och beskrifsing öfver skogen, lättare och noggraenare öfverse och bedöma skogstillgången och hushållningen dermed, än vid gallrinogen, der hvarje distrikt har räd af den mest olika älder, intet distrikt står slutet för sig, och öfverhufvud oordning herrskar; ler således den skickligaste ferstman ej kan uppgöra, än mindre utföra någon solid bushållning. katrin ran RR AR LA EE