Aftonbladet – 19 september 1840, sida 4

tystnad, vid alla försök, som dels af ledamöter på Riksdagen, dels i ultråspressens organer varit gjorda, att bearbeta tänkesätten i den krassaste, oligarkiska anda, allt under en ton, som endast har motsvarighet i de fransyska ultras-jurnalernes under restaurationens mörkaste period. Hvad -serskildt Freja beträffar, så har man der på flera månader icke sett en enda anmärkning emot alla dessa inkonstitutionella läror, och knappt två eller tre på hela året. Å andra sidan smekas också denna de averkligt friasu för denna deras beskedligbet ganska ömt af ultraspressen, i synnerhet af Svenska Biet, medelst upptagarde ooh rekommenderande af de anmärkningar, hvarmed de verkligt frie bjelpa de servila, att arbeta mot reformerna, eller af de speglosor som de verkligt fria då och då göra på de representanters bekostnad, hvilka kämpa emot systemets återintagande i lögret, med flygande fanor och klingande spel. Man påminnner sig ännu, buru brottom Svenska Biet bade, att återgilva Östgötha Correspondentens ytliga betraktelser öfver grunderna till KonstitutionsUtskottets representationsförslag; buru samma tidning skyndsart meddelade Frejas grimaser åt Hr Petrå, för dennes anförande i tullfrågan; samt buru Biet och Freja kaoppades om att få göra sina läsare underkunniga om ett Najadens misslyckade försök att göra sig lustig på samme Hr Petres bekostnad för bans förslag att profva bombkanoners verkan på något af de till krigsbruk oduglige linieskeppen. Samma intressanta harmoni fann man äfven ännu i går mellan Biet och Freja, som båda upprepade den med gårdagsposten hitkomna Najadens löjliga brummande öfver de stora tidningarnes förskräckliga uraktlåtenhet, att ej fylla sina spalter med utdrag ur ett par skrifter af Hr Kommendörkapten Lagerberg, och en af Hr Ehrenstam, hvilka skrifter skola innefatta erinringar vid Hr Hagelstams och några andras skrifter angående flottan. I följd af allt detta är man naturligtvis i så mycket mera spänd väntan på den ännu fullkomligare öfverensstämmelse, som sannolikt kommer att visa sig mellan de verkligt fria och de servila uti de tvänne reål, som snart förekomma, och som jemte det redan förehafda, angående de gamla rådgifvarnes ansvarighet, utgöra denna Riksdags trenne hufvudfrågor: den ena nemligen KonstitutionsUtskottets betänkande i representationsfrågan; den andra om extra statsregleringen, styrelsens egentliga skötebarn, der först millionerna stå på tapeten och Riksdagens va la banque. Det är gifvet, att den del af pressen, som bara vet att behörigen söka nedrifva det förra af dessa förslag, och under en lämplig tid af några veckor beskedligt hålla munnen i afseende på det sednare, medan sakerna operera, den kan sedermera mycket förlåtet varda, och den kan få svänga sig med många fria fraser efteråt. sme E——————————E