STOCKHOLM den 17 Sept. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från London af d. 3, från Paris af d. 7, samt från Hamburg af d. 44 dennes. Från Koustantinopel inga underrättelser af sednare datum än Måndagspostens. FRANKRIKE. Oroligheterna bland de arbetande klasserna, som ett ögonblick ansågos alldeles upphörda och hvilket man tillskref ett välsignadt ibärdigt regn, hafva likväl d. 7 dennes åter fått nytt lit och utvecklat sig till en formlig cmeute, som af de få underrättelser, man hittills derom erbållit, icke lärer saknat sin ganska allvarsamma sida; — det vill således synas som Parisarne åter fått upphållsväder. Redan på förmiddagen hade åtskilliga folksamlingar bildat sig i förstaden S:t Antoine, och man såg sig föranlåten att öfver hela staden trumma ut nationalgardet. Snickarearbetarne gåfvo signal till meuten genom uppkastandet af en barrikad, som likväl snart intogs och förstördes af linietrupperne. Tid efter annan hördes kanonskott och upproret utbredde sig öfver qvarteren kring gatorna S:t Martin och S:t Denis, Piuce des Victoires och barriererna. Man skattade styrkan af de i emeuten deltagande arbetarne till 30,000 man. Ministerkonseljen höll permanent session bos Konungen i Tuilerierna. Notiserna gå endast till kl. 1, 6 samma dag, och man känner således icke hvad utgång saken halt. Från Engelska kabinettet hade en ny diplomatisk note ankommit till Paris. Man kände väl icke fullkomligt dess innehåll, men ville veta, att den icke det ringaste ändrade förhållanderna; man söker afskudda sig hvarje afsigt att ha velat förnärma Frankrikes värdighet, man hade undertecknat qvadruppelalliansen, endast af eftergifvenhet för den trängande nödvändigheten att göra ett hastigt slut på den Orientaliska frågan, och man hoppas, sedan deuna sak väl bunne blifva afgjord, åter vinna Frankrikes allians. Detta memorandum skall för öfrigt vara affattadt i ganska släta ordalag. Nya krigiska rykten cirkulera; 250,000 man skulle inom en månad vara på färdig fot att kunna när som helst användas vid Frankrikes östra och nordliga gräns; i S:t Omer skulle ett läger bildas af 30,000 man; Kamrarne skulle med det första sammankallas; — detta påstås till och med i Journal des Debats; — Franska flottan skall ba närmat sig Syriska kusten, för att vara till bands vid möjligen inträffande vigtiga händelser, 0. s. v. Att i afseende på detta sista det icke saknas anledniovg att vara på sin vakt, se under rubriken: Orienten. Cbharivari har i afseende på den Franska ministerens mystiska politik under de sista veckorna följande träffande strof: Det skrifves från Alexandria, att man icke förstår den närvarande Franska politiken. Man kan nu döma, hur klar denna politik måtte vara, när man icke ens begriper den i Egypten, detta hieroglyfernas klassiska land!, Hr Berryer anses bestämdt komma att öfvertaga Louvis Bonapartes försvar; han bar redan besökt fången i Conciergeriet och haft med honom en lång konferens. Det bref från Prins Louis Napoleons far till redaktören af le Commerce, hvarom vi nämnde häromdagen, är af följande lydelse: ,Min Herre! Tillåt mig att få anhålla om intagande i eder tidning af följande förklaring: Jag vet att det är en egen och föga passande utväg att taga sin tillflykt till. publiciteten; men om en bedröfvad, åldrig, sjuk, 2f lagarne från sitt fädernesland bannlyst, fader icke på något annat sätt kan komma sin olycklige son till bjelp, så kan denna utväg icke annat än gillas af alla, som hafva en faders bjerta. — Öfvertygad att min son, den ende jag ännu eger qvar, är offer för en mnedrig intrig och blifvit förledd genom usla smickrare, falska vänner oeh måhända baksluga rådslag, skulle jag icke kunna iakttaga tystnad, utan att bryta emot min pligt och gifva mig ill pris åt den