Aftonbladet – 16 september 1840, sida 4

Article Image
AM OR VP HE RT BLANDADE ÄMNEN. RUBENSFESTEN I ANTWERPEN. Det goda folket i Aniwerpan har, såsom förut i korthet varit nämndt, flera dagar vacit upptaget af firendet af en fest till Rubens ära, hvilken var född derstädes. Månader förut hade man varit sysselsa:t med förberedelser dertill; utmärkta främlingar fråa alla länder voro izbjudne att deltaga i fester. Den bildhuggare, som skulie förfärdiga en kolossal bild af den uimärkte målaren, hede lofrat att göra den färdig till den för firandet utsatta dagen. Olyckligtvis kunde han ej hålia sitt löfte, detta tillkännagaf ban för två månader sedan för auktoriteterna. Men som förberedelserna redan voro lånvgt framskridna, beslöt man att ej förändra tiden det osktadt; högtidligheterna började på en Thorsdag och fortforo alla dagar till Tisdagen derpå, då en gipsmodell af bysiön i dennas ställe afsäcktee. Konungens och Drottningens af Belgien frånvaro väckte mycket missnöje, emedan man säkert väntat dem. Nöjena under dessa dagar voro åtskilliga processioner, i hvilka en stor hvalfisk, en jätte, en jättinna och dylika groteska figurer voro med; konserter, kapprodder på Scheldefloden, utdelande af belöningar åt elever vid aksdemiea för de sköna konsterna, baler, middagar, fyrverkerier och illuminationer. Ibland de ssdnare utmärkte sig den med gas vid Place Verte och beundrades allmänt; den var den första i Belgien. Tisåsgen öppnaedes äfven dan lilia jernvägslinien, som sammanbinder docitorna med jernvägsstationen vid stadens stakett. Bland nöjena må ej heller glömmas, att via och dricka oupphörligi flö:o från flera källor. Staden var under festen alideles Ölfverfylld af främlingar, och till glädjens förökande visade sig äfven det, enligt Svenska Minervas uppgilt, icke med äångmacbin utan med en skruf Framdrifos, ångfartyget Archimedes, och manövrerade vid dockan. — Greens sednaste luftresa. Vi hafva förut nämnt i korthet, efter Engelska bladen, att den bekante luftseglarea Charles Grecn nyligen åfer företagit en luftrese, som likväl icke slagit så väl ut, som de föregående. Han uppsteg från Chalsea, uti den sg k. krösalngs-ballongen. En Hr Macdonell, som deltog i resan, har lemnet följande beskrifaing derom: Dat eronautiska företag, i hvilket jag deltagit, är ett af de vådligaste och vidunderligaste, som Green sjelf någonsin minnes sig hafva bestått. Klockan var 5 minuter öfver 7, då han afskar sista tåget, som fästade ballongen vid jorden. Vi stego i hastig och stadig fart, tills vi nått en höjd af 1500 fot, då vi derefter med botydlig fart svåfvade framå: öfver Hundönr. Här utkastade vi nigot ballast och stego flera hundrade fot högre, samt blefvo derpå förda i sydostlig riktning till inemot midten af grefskapet Kent. Af röken från de ångfartyg, som passerade under oss på Temsen, syntes, att de hade vinden fråa sydost, och Green beslöt derföre, att sänka sig ned i denna lägre atmosfer och med deana lufisiröm drifva mot nordost, å; grefskapet Essex. Vi utsläppte dorföre mera gas, närmsdo oss jorden något och funno nu, som vi väntat, en luftström, som förde oss mot nordoast, mot slätten Salt Marches. Vi sänkte oss vidare, sväfvade öfver Temsen, och då vi voro på 200 fot nära jorden, lät Green ankaret falla, under ået han ropade åt mig, att jog skulle hålla fast tåget, som lopp genom gondolen. Detia gjorde jag, och till min lycka, ty I deta ögonblick fick ballongen en väldig stöt. Aokaret bögg sig fast, men som vi gjorde en fart af 60 Eogelska mil i timmen, var det ej i stånd att hålla ballongen, utan brast; gondolen gåck omkricg i detsamma, så att vi endas: hängde fast vid tåget. Allt hvad vi hade I gondolen föll ur denna, men i samma ögonblick vände sig åter gondolen, i det ballongen med häfsighet stötte mot jorden; men i nästa ögonblick steg har åter och skö!, jagad af en vindstöt, em otrolig fart likt en boll fram öfver jorden och släpade oss ge pora kärr, bäckar, småstog och buskar, än höjande, än sänkande sig. Det värsta ver, att Green vid passagen genom en ung ekskog, hvarigenom bal. longen flög såsom genom spindelväf, fick sig åtskil liga svåra kontusioner. På andra sidan denna skog erbjöd sig en syn, hvaråt vi, oaktadt den lifsnöd, hvari vi sväfvade, icke kunde hindra oss ifrån ati skratta. Några boskopshjordar betade på en äng och så snart ballongan visade sig, ställde do sig först i en klunga, för att mo tsga den ennalkande br rn Ån SER

16 september 1840, sida 4

Thumbnail