a TS sv arbetadt efter Goldschmidt, Stein, Briick ner och Vierth af Johan Heggström, f. d Hofnotarie. Första delen, första häftet Stockholm, Deleen, 1840. Af Hr Heggströms anmälan och prospectus linhemtas redan, att detta verk kommer att utTföras efter en plan i större scala. De tvenne första delarne, för hvilka reda är gjord i proIspeclus, och som omfatta den politiska geografien, utgöra tolf häften, och efter all sannolikhet kan den tredj2 delen, som kommer att afbandla globläran, astronomiens principer, m. m., svårligen undgå att omfatta ett ej obetydligt arkantal. Frågan vore, om det ej vore bäst, att låta denna utkomma, som ett verk för sig. Detta blir dock Förf:s ensak, och Hr Hzeggström, som redan i vår litteratur är fördelaktigt känd genom sin lyckliga öfversättning utaf Napoleons fälttåg i Ryssland, af Segur, bar här uppgjort en plan för ett geografiskt verk, hvilken, som vi boppas, skall blifva al nytta för vår bildningssökande ungdom, och åt hvilken vi önska all framgåog. Ideen, att, jemte det egentligen skolmässiga af geografien, — floder, berg, städer ete., — äfven tillfoga det intressantaste af hvad som resebeskiifvare säga om landets och folkets skaplynne, är lycklig, och gifver färg och karnation åt det annars scientifika skelettet. Ännu hafva vi blott det första häftet af detta arbete; förtidigt vore således att fälla ett allmänt omdöme öfver utfö randet. Ref. hoppas deiföre, att de få anmärkningar, han har att göra, ej skola anses för annat, än några välmenta vinkar åt Förf. hvaraf han torde kunna med fördel betjena sig vid arbelets fortsättning. Den näst efter prospectus inträdande historiskt-geografiska öfversigten al jorden, från dess tillkomst till nyare tider, har förekommit Ref. för mycket historisk, äfven i mindre betydliga detaljer, och alltför litet geografisk. Redan i början träffa vi den vidunderliga hypotesen, att Greker, Italienare och södra Frankrikes invånare skola härstamma från Ham. Hvad blir då af audax Japeti genus? Både Greker och Romare ville ju vara Japetider. Ham betyder ju solhettan, och denne stamfader, men tage honom mytiskt eller historiskt, kan endast angå de tropiska folkslagen. Att åter påstå, att Mongoler och Skandinaver båda skola vara Japhets) efterkommande, möter ett starkt hinder i folkens så olika kroppsbildning. Denna och språ-j ket måste väl blifva första vägledare vid forsk-; ningar om stammarnas ursprung, och germa-t niska språkens slägtskap med persiskan talarj nog för våra förfäders Semitiska ursprung. Men! nog bärom. Den största brist vid denna afhandling är, att Förf. försummat taga en säker ståndpunkt, och denna måste vi nödvändigt söka? der, i Grekeland, hvarifrån man har åe första? utförliga historiska underrättelser. Här saknar! man åter helt och hållet någon notis om, hvad; begrepp man hade om verlden i historiens gry-f ning, i Herodots tid — hvad tillväxt geogra-f fiska historien fick genom Alexander och Ptolemeerna — hvad Roms eröfringar åstadkommoj för norra verldens kännedom — i hvad mån medeltiden ökade jordkunskapen, i synnerhet! från Marko Polos tid, och slutligen kunde mani väntat något mera detaljeradt öfver femtondek och sextonde århundradets förvånande geogra-4 fiska upptäckter. Den tabellariska ölfversigten öfver ländernas folkmängd är intressant, omå också det ligger i sakens natur, att dylika kal-Å kyler aldrig kunna blifva nog säkra, knappt i europeiska, ännu mindre i andra länder. Såk påstås ju t. ex. att Egypten, i stället för de här angilna tre, knappt eger 47, million, genom Mehemed Alis förvaltning; 43 millioner för Spanien torde äfven vara något för högt tilltagit etc. ete. Också har Förf. lofvat under fortsättningen följa med sin tid, hvilket är en ganska god ide. Etter dessa förberedelser följa de egentliga geografiska prenotionerna om verldsbyggnaden. De-f finitionerna äro öfverhufvud enkla och rediga, om också ett och annat skulle kunna anmärkas, såsom att uberg är ett så beskaffadt land, som böjer sig öfver jordytan, (hvilket endast kan passa på bergsträckor eller åsar), — att jorden är delad i fyra qvarter, m. m. Någon skämtare kunde säga, eller) någon enfaldig in-) billa sig, att Förf. härvid haft ett stop för ögonen, ty äfven detta mått innehåller, som man vet, fyra qvarter. Nu följer den af Hr H. i förväg, enligt dess tillkännagifvande, författade? skandinaviska geografien, hvilken förekommit oss med berömlig omsorg utarbetad. Bland sjöar bar Förf. förbigått Hornafvan och Udjaur, bland helsobrunnar Porla. Då Söderhamns och Hudiksvalls fartyg gå på utländsk ort, måste väl dessa lika så väl anses för stapelstäder, som Gefle — Wisingsö har nu ej mera något gymnasium — handeln med Westgötha-våror delar Ulricehamn med Borås — att Götheborg täflarå med Stockholm i rikedom, torde vara något för starkt sagdt — att Frösön har Jemtlands endaå I kå —— ALL Klöfverfrö; Tältduk; Bolstörvar; Buldan; Foderväf; Bullanssäckar. m. m.