Aftonbladet – 16 september 1840, sida 1

ALLUAR SKIRg RR RE Läsaren terde erinra sig, att vi en dag isist lidne Augusti månad omtalade från Riksdägen burusom det började grumsas starkt på Rid. darhuset i anledning af ett varmt anförande derstädes den 43 Augusti af Herr Häradshöf dingen Arvid Ribbing, som hade afseende pi stats-regleringens hbebandling i allmänhet oct Landshöfdinge-embetena m. m. i synnerhet. V nämnde då äfven om ett rykte, som hade sprid: sig, att något yrkande på tilltal eller föreställning till Hr Ribbing, ja till och med på utvotering, för detia anförande möjligen vore tillämnadt att framträda vid justeringstillfället, och hvartill åtskilligas yttranden både ad och eztra profocollum hade gifvit någon anledning Imedlertid bar protokollsjusteringen sedan af. lupit i allsköns fred, och man har förmodliger vid närmare granskning tyckt sig finna, att de temligen mustiga saker Hr Ribbing yttrade, likväl icke innefattade annat, än en osminkad sanning. Vi tro derföre, att det nu kan vara all skäl att meddela ifrågavarande anförande, både för det uppseende det väckt, och ännu mer för sjelfva innehållet, hvilket lyder sålunda: Fäderneslandets vigtigare angelägenhet, Statsregleringen, som under de föregående dagarnes sammankomster inom detta hus förevarit, har snart blifvit afgjord, utan att den med särdsl:s värma år vorden omfattad, fasthäldre har en dödskyla dervid genomgått huset, såsom vanligen inom en organism, der jomnvigten blifsit störd, den ena kraften upphört att göra den andra motstånd och der liflighet och död är i annalkande. Feg är dock don, som viker för öfvermakten, då han har ep rättvis sak att bekämpa, och stort bättre står det ej till red den der föraktar små fördelar, som kuonca vinnas under förlitande på en seger i stort. Den ene oller andre af ess, som vanligen deltager i öfverlåggningarne utan stt mycket gälla vid besluten, skall icke utan förebråelse på sådane gruvder hafva undandragit sig ait följa dessa sedsare dagars förhandlingar; men torde icke kunna undgå alt fråga sig hvarföre han varit så tyst dervid. För att taga ett i allo ringa exempel: Jag har frågat mig sjelf om, å ena sidan, det varit förstärkta StatsUtskottet, eller å den andra om förstärkningarne inom detta hus på de sednare 8 dagarne af Landshöfdingar, Generaler med flera andre: om det varit öfvervigten i voteringarne: om ett enhälligt ja, vore det som af exercerad trupp, hvilken besvarar sin Konungs propositioner , om det varit allt eller något af detta som skulle kunonat ellsr bordt tysta min röst? — Må hända til! någon del, men ej hufvudsakligen. Må hända lärde jag mig genast i början af öfverläggningarns, för att äfven här taga ett ringa exempel, då 2:dra hufvudtiteln och anslaget till skrifmaterialier åt Slottsvaktmästare förevar, att det var fråga blott om anslag, icke huru de skulle användas, då icke ens rösten från deras förespråkare och gynnare fick hindra orättvisan att skrifningen af några ark fångjournaler i Wisby skulle betalas lika med flere 100:de i Malmö. Jag lärdes mig, äfven af detta, att det ej längre lönade dagtinga om ansleg till Notarie-biträde ät LandsSsecreterarne, i förhoppning att desse kunda äterfå sina löner, som kanske genom sc corder blifvit såide från kronan till enskild egen dom, och genom återfående af hvilka löne-inkomster till deras rätta ändamål: tjenstens bestridande, det icke längre skulle tarfvas att begära ytterigare bröd, bredvid den redan nog drygt utdelade romans kaka, att dermed föda Läns-notarierne. Må hända lärde jag mig inse detta ytterligare, ehuru jag redan hade bordt lära det af dem som intaga höfdingeplatserne, jag vet ieke under hvilket annat allmänt kändt vilkor än en vid tillsättningarne ofta omtald förmåga hos den ene eller andre att gifra afträdaren hvad som begäras. Jag nea rön RE RER Toni sc NE Nn Sn