Aftonbladet – 12 september 1840, sida 1

2 sk. Banko. Prenumerstion och Utdelning i Blades K an och Clara Bergsgränd; i BJÖBLINGS vid Kungsbacken; d Storgatan å Ladugårdslandet; i F. BASTMANS i huset N le Koator till 2 sk. Banko raden. Uidelning kl. 6 eftern Te a sill skrifvelse, dels man icke torde böra yrka på da närvarende ministrarnes afskedande i samma ögonblick, som man åsyftar att få Statsrådet komplett; trodde att 4809 års Ständer, då de antogod srundlagen, icko anat att ett slikt förhållande som gu kunde inträffa och åberopade sitt skriftliga, anförande och yrkade återremiss. Många instämde häri. Hans Jansson: Emedan 407 innehåller, att KonsiliutionsUtskottet skall för Svånderna atillkännagifva dess anmärkningar mot Statsrådets ledamöser, har Utskottet här, likasom vid dechargebetänkandet, icke lemnat någon tillstyrkan, utan blott utredt och anmält förkållandet. Talaren hade i U:skottet ej delat denna mening. Hvad sjelfva saken vidkommer, så upplyser memorialet, att KonstitutionsU:skotiet ansett sig böra inhemta underrättelse huruvida, i fråga om tillsättande af de inom Kong!. Msj:ts Konselj-ännu lediga platser, någon påminnelse till Statsrådets protokoll blifvit förd, samt att Uiskottet derpå erhållit Hr Statsrådet Ihres svar, att någon dylik påminnelse icke är verden i Statsrådets protokoll antecknad. Ett slikt förbållarde ansåg Tal. högst enmärkningsvärdt och skola kunna leda till en fullkomlig ansvarsfrihet för Konseljens ledamöter. Iastämde med Bengt Gudmundsson i afseende på återremiss. Strindlund ville ej motsä:ta sig åtrerremiss; men erinrade, ait förlägenhet för Konseljens komplettering uppstätt och förmente, att om de närvarande Statsråden anmäldes till afsked, skuile Statsmachinen kuana komma att stanna. Heurlin ville icks eller sätta sig emot en återremiss, endast sådana mätt och steg i detta fall vidtagas, som med Grundlagen äro förenliga och åsyfta landets bäste. Må man utan afseende på rang, slägt, relationer och förnäm börd, nämna till Stats1åd utmärkte, kupnige och duglige embetsmän i landsorten ellar i hbufvudstader, så vinnes nog ändamålet, och må man belst göra en uppsättning på en gång, så fruktar måhända ej den ene för den andre. Msmorialet åto:remitterades. KonstitutionsUtskotteis memorial M 29 godkändes och J4 30 antogs tillgrundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. Bankooch LagUtskottens betänkanden J4 2 och 4 bilö:los. Vid samma Utskotts betänkande N:o 3 åberopade flere ledamöter Dahllöfs vid betänkandet fogadereservation; men Stårdet fann för godt att bifalla betänkandet, efter votering med 50 röster emot 31. PRESTESTÅNDET. Plenum den 4 Sept., e. m. Ståndet var under detta sammanträde sysselsatt med öfverläggning om tvenne vigtiga betänkanden, som allvarligt diskuterades. LagUtskottets bet. JM 99, i anledning om väckt fråga om förändring i vissa delar af nuvarande lagstadganden om giftorätt och arfsrätlt, m. m. omtalades mycket, och gjordes dervid flere dels ur filosofisk och verldshistorisk grund, dels ock ur ensklida erfarenheten hemtade anmärkningar, hvilka i båda dessa hänseenden voro svåra auw vederlägga. Ur förra synpunkten talade flere ståndsledamöter, å allmänna rättvisan? vägnar, emot don föreslagna föräcdrisgen, hefaramde at: den ej förenas med Bondeståndets sjelfständighet, sot, likt menskligHetens vigtiga intressen, hvilarj på mannen såsom sådan; ur den sednaro åter talades med afseende på den toskilda rättvisan, då tillbörligheten af barns lika rätt ansågs af desse Tslare nog bevisad. Det var således en strid om allmänt och enskildt väl, om mensklighetens sak och det ena könets, hvarvid, såsom vanlig:, det enskilda iatresset slutligen gjorde sig mera gällande. Betänkandet bifölls. Doremot reserverade sig dock mångs, förutseende att det måste blifva högst betänkligt för Bondeståndet. L:gsamt Allm. Besvärsoch EkonomiUtskotteis utlåtande JM 1, rörande ändringar, tillägg och förklaringar af de om skiftesverket i riket gällande författningar, framkallade flere Talare, som med sakrika anföranden gåfvo styrka åt de i nästan alla orter öfverklagade missbruken af enskild delägares vitsord och orättvisan i en Spartansk stränghet, som vid nästan hvarje skifte har till påföljd, av flere delägare mäste frånträda sina lotter. Pcosten Säve och Lektor Laurenius talade i denna mening, och Prosten Sandberg biträdde, förundrande sig deröfver, att Utskottet ej föreslagit något korrektiv mot det, som nu ej sällan så otillbörligt händer, nemligen att Landtmätare öfvertalar enskild delägare att begagna sitt vitsord. Professor Geijer och Doktor Elmgren samt Prosten Sylvan avsågo enskilds vitsord i Statsekonomiskt afseenee nödvändigt. Prostarne Ahlqvist och Ödmann begärde återromiss, aghållande att få till protokollet lägga södra Sveriges landtmäteriförenings på 42 års erfarenhet grundade anmärkningar, som redan blifvit till Konunpgen inlemnade. Dan sednare gjorde dessutom några egna anmärkniogar. Prosten Gahne talade i likhet med hvad hen förut föreslagit för Gottland, önskandes nu ytterligare, att en kommission måtte förordnas att undersöka och så reglera i afseende på den dersiädes öfverklagade egoblandningen, att, med tillämpning afskiftesstadgans föreskrifter, bjelp deremot kunde vinnas. Deri instämde Prosten Lyth. Öfverläggningen var slutad och betänkandet blef återremitteradt. Plenum den 5 September. Ståndets öfverläggning under detta plenum rörde förnämligast tvenne högst vigtiga ämnen, nämligen bankovinsten, hemmansklyfning och besutenhet. Öfver den förra, eller Bankoutskottets betänkande HM 64, talade Prosten Åstrand, önskande hufvudsakligen, att af behållningen, enligt 4839 års bokslut, !;:del årligen må lemnas till Riksgäldskontoret; hvarför begärdses återremiss. Med Talaren förenade sig Biskop Heurlin, åboropande, såsom han, Hr Nordenanckars reservation. Det vore högst obetänkNERE EAS OMAR NE ANT EERO ANDENS SINATRA TONERS SNES EON