Aftonbladet – 9 september 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNEN — TI ett Leipziger blad läses följande: De är bekant, att den tappre försvararen al den evangeliska kyrkan, Konungen af Svorge, Gustaf Adolf år 4631, kort innan ban afslöt förbundet med Kurfursien af Sachsen och derefter vann slaget vid Beeitenfeld, lät sin arm slå läger vid Görtz och der mönstrade densamma. Vid detta tillfälle stegrade sig hans ystra häst, och slog sin hof i en af de stora stenar, som ligga kringspridda der på slätten, så att ott märke efter skon qvarblefistenen. Dan store Konungen yitrade dervid: cÄnnu stå vi Svenskar bär såsom fiender; men en tid skall komma, då detta spår ännu är lika synligt, som i dag; då skola Svenskarno åter stå på samma fålt såsom vänner. Denna profetia gick år 4813 i fullbordan; ty ett par dagar före bataljen vid Dennewitz, den 2, 3 och 4 September, hade svenska armeen slagit läger på samma ställe, och då varende Kronprinsen, nu mera Konung Carl XIV Joben af Sverge, böll der mönstring med sina trupper. För att bevara minnet af denna dag, förenade sig ett sällskap af tyske män i Leipzig, Bernburg, Coswig, Delitzsch, Dessau, Wittenberg, Cobbelsåorf, Eilenberg och Bitterfeld, och beslöt, att, med den hertigliga regeringens understöd, pryda denna sten med en enkel minnesvård. Detta af tacksamheten uppresta minnesmärke kommer att den 2 September 4840 högtidligen invigas, och ställas under: Avhaliska regeringens skydd. Kommitten har för denna högtidlighet utgifvit ett programm, och Bakhandlaren i Leipzig, L. Schreck, har, genom Hr F. A. Berger, låtit tekna och litografisra en vacker tafla, föreställande deita enkla och värdiga eminne af Sverges hjeltekonung, jemte den omgifvande landtliga nejden; stycket är infattadt omellan tvenne smakfualla, symboliskt utsirade kolonner, den ena prydd med Gustaf Adolfs, den andra med Carl Johans välträffede bröstbild i medaljong. Inskriften å monumentet lyder: aHär stodo med sina segerrika härar Gustaf Adolf 4631 — Carl XIV Johan 1813. De kämpade för Tysklands frihet. Tyskarnes tacksamhet helgade denna plats den 2 September 4840.n — Offentliga nöjen i Christiania. Ett afde största bevis på huru nordbons fordom så hårda seder förmildrats och förfinats är att smaken för offentliga nöjen med musikaliska njutningar så tilltagit. I Stockholm hafva vi, snart sagdt, hvarje sommarafton musik å något allmänt ställe, och förhållandet är nära nog detsamma i brödrariket. Es Norsk tidning innshåller derom följande: cHuru hufvudstaden gått framåt under den sista tiden, är en betraktelse, som nödvändigtvis påtvinger sig en hvar, som, med minnet af huru Christiania endast för ett par år tillbaka var blottadt på alla tillfällen till förströelser, under någon af dessa aftnar inträder i Hr Sannes eleganta kafö i frimurarelogen. För tre år sedan intogo konditorier, bestående af ett par små kammare, der man drack punsch, åt pastejer och fann en nödtorftig samling af de allmännaste avisorna, högsta rangen bland allmänna förlustelser. Här fanns icke en lokal, dit man kundo inbjuda en dam att taga förfriskningar, och utanför staden fanns icke ett enda ställe, der man om sommaraftnarna kunde erhålla någon förOUNSCH, af utmärkt godhet, ä 3 Rdr rgs oPr kanna och 20 rgs pr butelj, i Genevremagasioo mn a AN