Aftonbladet – 4 september 1840, sida 3

Medborgare och Husägare undertecknad skrift, hvilken vi skynda att meddela allmänheten. Ostridigt rörer den ett för Samhället mycket vigtigt ämne Petitionärerne hafva ock framställt skäl, som svårligen kunna vederläggas och vi rekommendera derföre framställningen till våra Liäsares synnerliga uppmärksamhet. Den är af följande lydelse: Till Malmö Stads lofl. Hazn-Direktion! Sedan till vår käsnedom kosswit, att, enligt pianen för hamnens ombyggnad, vestra bryggan öfver f. d. norra fästningsgrafven skall placeras u:för Bagaren Muhrmans gård eller ungefär midt utför Mäster Johannis gränd, der denres tillstöter Westergatan, ech icke, såsom vi och många med oss hoppats, utför Gråbrödersgatan, så våga vi, som äro öfvertygade att Hamn-Direktionen benäget skall pröfva och behbjerta dem, göra följanda framställningar, under bestämdt förklarande, att desse ej innebära något klander, utan blott vår åsigt af saken, hvilken, vi hoppas det, aldrig med ovilja kan mottagas af en Direktion så upplyst och för allmänt väl ritälskande, som den, till hvilken vi nu hafva äran vända oss. Om bryggan placeras å det i planen upptagna ställe, så följer deraf, att trafiken från södra delarse af staden och det söder derom belägna rika landet, måste följa, ieke en rät linia, och således den kortaste vägen, utan den omväg, som af minst tvänne vinklar förorsakas, således en längre väg, tillika hinderlig för rörelsen, åtminstone för transporten af bjelkar och annat groft gods, med hvilket man har svårt att vrida och vända, helst i trånga gator. Att detta blifver fallet bevisa vi på följande sätt: Till den föreslagna nya bryggan leder ingen gata, rakt ffrån Guataf Adolphs torg. Mäster Jochannisoch Hjolhamnssa eller Rifvare-gränderne samruanbinda dock torget och bryggan i det närmaste. Men komzsunviketionen afskäres norr u! af Bagarea Mobrmans och söder ut af Bryggaren Petterssons gårdar. Bagaren Mubrsans gård kan möjligtvis en gång få köpas, och sålunda kommunikation med Mäster Johannis gränd öppnas. Men på möjligheter böra ej stora företag grundas. Bryggaren Petterssons gård kan deremsot ej få användas till öppnande af en kommunikation emellan torget och Hjulhawns gränd, ty sådant strider uppenbart ersot den af Kgl. Maj:t stadfästade byggnpads-planen för Borra sidan af Gust. Adolphs torg. Således måste rörelsen från torget följa Engelbrechtsgatan, derifrån vika gesom Pehr Welers-gatan till Hjulhamns gränd och alltså efter två vinklar. Sammalanda blir ock förbållandet om trafiken ledes genom någon af de andra gränderna, som sammanbinda å ena sidan Hjulbamnsoch Mäster Johannis-gränder med å den andra Engelbrechtsoch Gråbröders-gatorne. Och äfven i lyckligaste fallet eller om möjligt blefve, att ej blott byggnadsplanen vid Gustaf Adolpbs torg kunde få, essot fastställelsen, rubbas och således väg genom Bryggaren Petterssons gård beredas, utan äfven såväl denna som Bagaren Muhrmans gård få köpas, så taga vi oss dock friheten erinra att Bryggaren Petterssons gård ligger på sista fjerdedelen af norra torgsidan, alltså ej rakt för utloppet af den på sjelfva midten å motsatta sidan från förstaden kommande södra tullgatan, och att Engelbrechtsoch Gråbrödersgatorne äro så raka; att man från Gustaf Adolphs torg ärdaigenom dem kan se sjön, hvilket ej är eller kan bl:fva förhållandet med de krumma Mäster Johannisoch Rifvare-gränderre samt, att denne sednare eller ock så kallade Hjulhamins gränd, blott sju alnar bred, är mycket för smal för den betydliga rörelsen åt hamnen; hvarförutan det synes nog mycket vågadt, att för framtiden grunda en så stark rörelse öfver den redan befintliga och högst nödiga vattenreservoiren, i korset af Mäster Jobannis och Isak Slagtares gränder. Vi våga i stället föreslå att trafiken må ledas från Gustaf Adolphs torg gexom de räta och breda Eagelbrechtsoch Gråbröders-gstorne, och att Bya bryggan må utför den sednare ssmt iatill bastionen Eifsborg eller nuvarande Hoffmanska trädgården, tillhörande Hamnen, placeras. Till stöd för dewta förslag, torde det tillåtas oss anmärka: att nämnde gator genomskära bela staden och äro de reelaste och bredaste, som i vestra delarne ef steden finnas och att genom deras begagnande samt bryggars läggande derutöfver, de för rörelsen hinderliga, ofvannämnde vinklar, undvikas. Vi förutse, att man häremot skall invända: det hamnarbetet biir så mycket kostbarare, enär genom bryggans. flyttniog längre åt vester, jemväl mera stenkaj blir af nöden å den egentliga bamners begge sidor. Men häremot bedje vi få observera: besparingarne och fördelarne af vårt förslag, nemligen: 1:0 att köpeskillingarne för Muhrmanska och Petterssonska gårdarne kunde besparas: 2:o att då vallgrafven utför bastionen ej är mör än kälften så bred som grafven der öster om, och bestionen således torde kunna som södra brofästet till största delen, begagnas, så besparades härigenom det ofsniligt stora, ehuru oundvikeliga, arbete med åtföljande kostnad, som vi redan sett användas på brofästena vid östra bryggan, och 3:o att den ökade kostnaden väl äfven kunde till en stor del uppvägas al den betydliga utvidgning hamnen, genom bryggans flyttning längre åt vester, erhölle, — en utvidgning, desto mer af bebofvet påkallad, som nuvarande Tullhuset och Högvakten försvåra tillgången till en stor sträcka af den öfriga kajen; hvarförutan bryggars af oss föreslagne läge med staden närmare komrse att förbinda de tomter, som, enligt planen, genom fyllning skola bildas, vester om nuvarande haronen, bort åt slottet till. Slutligen och i förtroende till den rättskänsla, som den ene medborgaren i samhället alltid eger rätt att påräkna hos den andre, äro vi förvissade om, att Hamn-Direktionen, som nitälskar för samhällets bästa, inser billigheten af hvad vi sålunda framställt; och, då ändamålet i allo vinnes, i förening med högst betydliga besparingar om vår nu gjorda framställning bifalles — att således derpå måtte fästas afseende. Om Hamn-Direktionens beslut anbålla vi ödmjnkligen. Malmö den 47 Augusti 4840.,