Aftonbladet – 2 september 1840, sida 4

Utdrag af ett bref från en i Österrike vistande landsman. Wien i Juli 4840. (Ur Götheborgs Handelstidning.) aJsg undrar på svenska Regeringen, som tillåter ina undersåtare, att kasta bort gina penningar derpå de icke hafva synnerligt öfverflöd) på dessa isla österrikiska lotterier; och står det ej uti R3veringens makt, att förbjuda, så borde Riksdagen aga uti saker. Det är stor skam, att österrikiska administrationen gynnar dessa gemsna tillställninsar. Bra beqvämt är det imedlertid för skuldsatta sodsegaro, att, på några hundratusen dårars bekostnad, se sig ej allonast befriade från all sin skuld, utan äfven kunna draga en stor profit på köpet ur deras ficzor. Men har länge hoppats ett vidiegands kraftigt steg till förekommandås af allt detta, men ty värr kommer steget sannolikt icke till någon verkställigbet. Profiten är för stor, och för många äro dervid intresserade. Ej allenast dregsr den skuldgatta godsegaren stor vinst af desse lotterier, hvilka sannerligen ej äro annat, än hvad på tyska kallas aBeuteleschneldereien,, utan bandeishuset, gom bar saken om band, vinner äfven otaliga summor. Prins Wasa lefver här på stor fot och bar beredt sig en mycket angenäm existens. Såsom nära slägt till kejsarfomiljen, pjuter han alla, en sådan person tillkommande ärebetygelser och är mycket väl ansedd vid hofvet. Han är fåltmarskalklöjtnant 1 österrikisk tjenss och regementsproprietär. Han ver universalarfviovge efter kejsarinnen Elisabeth; ihans tante, Alexanders gemål, är således ud besittning af en mycket stor förmögenhet, hvilken tillåtsr honom, stt lefva på stor fot. Hen är mera ful än vacker, men smärt och wäl växt. Men om hans inre är deremot icke mycket att säga: ban skall nämligen vsra en i alla afsesnden aunbedeutsnder Meniach, beskedlig, men hvarken qvick eller snillrik och u!an kraftisinnet. Du beder mig berätta något om Wien, der jag, såsom resende, kommer att vistss ännu några veckor. Hvad skall jag säga om denna stora, mäktiga residensstad, detta mäktiga rike med sina 36 millioner undersåtsre, eller, rättare sagt, invånare. Här är mycken rikdom, mycken glans, lyx och elegans; men awo viel Licht ist, ist auch viel Schatton. Så här, så öfverallt. Jomte stor lyx och rikedom, etor uselhet, armod och elände. Ju större staden är, ju större kentrasten i detta afseende. Likväl mår folket, på det hela taget, mycket godå i Wien. Förtjenst och arbate finnas der alltid i öfverflöd, under detså mycken industri och rörelse derstädes äro rådande och mycket penningar sättog i omlopp. Se endast på dessa jernba nor, som snart lära utbreda sig nätlikt öfver hela monarklen, hvilken derigenom, på kortaste vägen, förbindes med det öfriga Tyskland, såzom detta med hela Europe. Här byggas dylika banor, alla rikets förnämsta städer emellan och vidare intill gränsorn2, der da mötas utef dem ifrån främmsnde länder, och tiden syses nalkas med skyndsamma steg, då man ifrån Wien tll! Hamburg lärer kunna resa på 30 limmars tidlll — — — Resan till Konstantinopel och kela O.i:nien på Doneusttömmen, m2delst ångbåtarna, är ju ingenting mera än en luMresa, både i anseands till tidens korthet, inom hvilken den tillvägabringas, och den beqvämlighet och des goda priset, som dervid ega rum. — — — I a