Aftonbladet – 1 september 1840, sida 1

na makt. — Allians emellan Mehemed Ali och Persien, under vilkor att den förre skulle bjel-pa Persien att återeröfra den del af Armenien, som Ryssland tagit från Persien. 3) Emot Österrike. — Sjelfständighet tör Galliciep. — Iasurrektion i LombardisktVenetian-ska konungariket, i Illyrien och Dalmaticp. — E:käönnande af Ungerns sjelfständigbet, samt alla de norra Turkiska provinsernas införlifvande med detia rike och de södras med Grekland. — Uppmaning till Siebenbörgen att, jemte Moldau och Wallachiet, förklara sig för sjelfständigt, eller att förena sig med Ungern. — Insurrektion i Italien, ifall dervarande furstar vägra att förena sig med Frankrike, vare sig tll verksamt biträde eller genom tillåtelse för Fransyska trupper att marchera genom deras stater. De Italienska folken skulle erhålla garantier för liberala statsförfattningar. 4) Emot Preussen. — Insurrektion i Rhen— . provinserna och storhertigdömet Posen. — Allians med Sachsen, derigenom att man garanterar detsamma restitution af de provinser, som Preussen fråntagit det. — Allians med Danmark under samma vilkor. — Erkännande af den Sch weitziska kantonen Neufchatels oafhängighet. 53) Neutralitet. — Några små stater af Tyska förbundet skulle nödvändigt komma att lida genom vår ockupation af venstra Rhen-: stranden; men eröfringen skulle lätt lemna oss utvägar att gifva dem skadestånd. Bäjern och Wärtemberg skola väl betänka sig, innan de afslå en allians med oss eller vägra en. neutralitet, som vi kunna lofva dem att upprättbålla. De andra staterna förtjena icke att. man stort bekymrar sig om dem. De veta för väl, att de icke hafva någonting att vinna, om de förbinda sig med våra fiender, men att de deremot hafva allt att förlora, om vapenlyckan gynnar oss. Hvad Schweitz beträffar, så kan. dess bistånd eller dess neutralijet icke lida skuggan af tvifvelsmål. 6) Accessoriska medel. — Icke blott genom orden Neutralitet och Frihet skall Frankrike förbinda sig folken; äfven till den katolska principen kan det vända sig (2), det kan garantera fribet från religionstvång åt Irland, Polen, Preus-sens. östra och vestra provinser, de förenade. Grekerna i Donau-provinserna, de förenade Armenierna i Ryska trans-Kaukasiska provinserna, de katoliker af båda riterna, som utgöra tre femtedelar af Europeiska Turkiets befolkning. Med katolicismen på sitt baner är Frankrike än mera säkert om halföns och hela Italiens sympatbier. — Franska tidningen le Commerce har i en artikel, om aneutraliteten på hafven, följande tänkvärda inledning: Det beror icke af de fyra makterna, som undartecknat qvadrupel-alliansen i London, att iselera Frankrike så mycket som de önske. Då de ställa Fransmännen utom hvad de kalla europeisk rätt, gifva de dem till naturliga allierade alla svaga och alla förtryckta; de ålägga Frankrike nödvändigheten att försvara alla nationers rättigbeter emot derag ärelystnad och rofgirighet. Tillfälligheten af ett Erig mellsn Frankrike och Esgland är full sf faror för de sjömakter, som traktaten i London försatt i neutralitetstillstånd; ty de veta buru neutraliteten blifver förstådd af Eagland. Holland har redan rört sig; Sverige, Danmark, Spanien och Grekland kunna icke underlåta att äfven röra sig. Slutligen äro Förenta Staterna och de nyfödda stater i Södra Amerika icke risga intresserade i de frågor om neutralitet på hafvet, som måste uppstå på alla oceaner vid det första skott, som lossas i Medelhafvet. Dessa länder må för öfrigt hafva ingonting att göra med orientaliska frågan, så nödg8s de dock proklamera sin neutralitet och vilkoren derför; och då fordras ett af två, antingen att de förena sig för gemensamt försvar mot Englands anspråk, elior at de uacderkasta sig dess tyranni, liksom många gjort under republikens och kejsardömets tid, till sia skam och förstöring. I förrs falle; blifva alla de neuirala Frankrikes bundsförvandter, ty deras principer äro desamma som Fransmännens; i andra fallet kommer Frankrike, fegt öfvergifvet af de andra, att ännu en gång ensamt försvara allas rätt. Det skall göra det, om det ock skulle gå under i striden. Men all rätt är starE, och den är för Franktike.n Boulogner-tidningar berätta, att på prins Louis Bonapartes ångbåt hvarken anträffades vapen eller penningar, men väl en anängd vin, en fruntimmers garderob (egarinnan uppgifves vara en grefvinna dAspell) och nya balkläder, emedan prinsens afsigt var, att samma afton, som han landstigit om morgonen, låta tillställa en lysande bal i Boulogne. Prinsen, så väl som general Montbolon, hvars öde allmänt beklagas, skola flera gårger bafva upprepat den försäkran, att de helt och hållet blifvit förda bak ljuset. Hvilka illusioner prinsen änpvu efter sitt tillfångatagande gjorde sig, visar det svar, som han vid första förhöret gaf åt justiieministern, hvilken från Eu skyndat till Boulogne: Jag har ingen förklaring att afgifva, och underrättar eder blott, till eder varning, att jag ej kommer att stanna här längre än 48 timmar. Befälhafvaren på ångfartyget bar uppgifvit för prefekten i Boulogne, att, oberäknag: bränom ARh khenman Lada anna TfaAnic AsthKl han