Aftonbladet – 29 augusti 1840, sida 4

Men, om de hvar för sig handlande stånden, vå detta sätt kunna anses stå i en bestämdt notsatt ställnicg till hvarandra, i fråga om såväl beskattningsangelägenbeterna som de vigtisare principfrågorna för utvecklingen och förvättricgen af det konstitutionella samhällsskicset, ökas betänkligheten af detta förhållande innu mera, då man stundom finner, att äfven Utskotten, der alla fyra Ståndens ledamöter samfäidt bereda och utreda ärenderna, förbise nationens erkända behof och med senfärdighet, oreda och principlöshet behandla göromålen. Denna betänklighet stegras derjemte, vid åsynen af de Utskotts förbandlingar, hvari onekligen majoriteten ådagalagt såväl nit för det allmänna bästa, som den renaste vilja för lagarnas helgd och förbällringars framgång, men arbetenas resultater ändock hvarken blifva tillfredsställande, eller ens der de mer eller miadre äro det, blifva med behörig enhet och kraft bringade till slut. Följer man StatsUtskottet vid denna riksdag, måste maa med skäl förundra sig öfver, att en i riksdagens början så verksam och beslutsam pluralitet kommit till så ringa och otillfredsställande resul at. Detta Utskott visade sig väl genast helt och bållet förbise hela förtjensten af det bemödande Grefve Anckarsvärd gjorde, att genom en motionerad budgetform underlätta Utskottets arbeteh och gifva dem en rigtning, bvilken slulle förenklat stiåndsbesluten, caktadt Utskottet fann Grefvens, i Adeln qväfda motion upptagen af andra Stånd. Förvånande var det ock att fiana grundvalen för Utskottets statsreglerivgsarbeten, inkomstbetänkandet, — ett arbete, svin efter den rigtiga princip Utskottet antagit, alt beräkna statsinkomsterna till hvad de i verkiigbelen per medium af föregående åren utgjort, bosdt kunna vara färdigt i slutet af Februari månad, först inkomma till Rikets Ständer efter utgiftsbetänkandet. Ett misstag om, den kallelse detta Utskott hade för ianevarande riksdag synes oss äfven ligga deri, att Ut:k.. i detta betänkande hibebållit flera oformliga beskattningssält, som dels kunnat föreslås till! uteslutande, till följd af de öfverdrifna öfverskolt, som extra bevillningarne gifvit, dels bordt afskaffas derföre, att de genom misstag elier rent af genom olagligheter tillkommit. Så fann man t. ex., under det Riksgäldskontorets skuld blifvit hetald och således en stor del af allmänna bevillniogen för detta ändamål blef onödig, samt öfverskoiten på Statsverkets in komster för d2 föregående 6 åren utgjort i medeltal omkring 750, 000 Rår årligen, att StatsJtskottet endast föreslagit passevolancesagiftens öfverflyttarde på Riksstaten, (200,000 Rdr) tande (utgörande omkring 100,090 Rdr), eller tillsammans 300,000 Rdrs minskning i direkta skatter. Siledes måste antingen 450,000 Rdr af Utsk. vara ämnade till nya ordinarieeller fortfarande extra-anslag elier ock att såsom öfverskott ligga i Statsverket och Riksgäldskontoret, i stället al besparas åt de skattdragande, Härsid fam man ock FE töm be!t och hållet med tystnad förbiså förra årens stora öfverskott och Riksgäldskontorets ställning, hvilka borde i ett sammanhang betraitas, då detta kontor vid sistl. års slut betalt hela sin skuld på 47,000 Rdr när, med redan blott en del af dessa öiverskott, och .de, som för 4838 och 1839 dit ingå, tillsamman med dem som uppstå i år och de kommande åren, således bordt fullt motsvara det möjliga behofvet af utomordentliga anslag till kanalkommusikationer, befästningsarbeten, väganläggningar, strömrensningar, bamnbyggnader, m. m., helst då man väl bör antaga, att bankovinsten till en del borde för dylika riksgagneliga företag och för större aftappningsföretag och odlings-uppmuntringar användas. Slutligen såg man, med förundran, sådana afgifter bibehåline, som t. ex. rotefrihetsafgiften, oaktadt Utskottet moitagit motioner, som bordt fästa dess uppmärksamhet på denna afgifts origtiga til:komst, och att den grundas på ett missförstånd om naturen af den extra roteringsskyldighet, som Rikets Ständer år 4840 antogo såsom en hufvudgrund för all rotering af oroterad jord iframtiden, Motionerna bärom blefvo icke en gång genast i inkomstbetänkandet besvarade. Mindre betänkssmt var ock måhända förfarandet med regleringsförslagen i och för den nya Statsrådsorganisationen, som insändes till Rikets Stänsamt någ:a smärre ordinarie inkomsters utesiu-. mA — —— 1: HHn(HHa LG GA ev der, innan Utskottet infordrat Kongl. Maj:ts bestämda föreskrifter för departementalfö: delningen, samt de förslagsstater, som Regeringen sjelf kunde önskat Ständerna. Härigenom iatröäffade, såsom man ock efteråt fioner, ait den så kallada fen smo banan af Dit sta bif gofa MaA hagaaan MK