Aftonbladet – 29 augusti 1840, sida 3

8 . Begår någon brott i fylleri, må hans tilistånd ej lända honom till ursäkt, utan skall han, jemte ansvar eftor denna Förordning, vara underkastad alla de påföljder, som Lag och Författrivgsr i hvarje fall föreskrifva, dock att böter för fylleri icke aga rum för den, som för annat brott gjort sig ull högsta kroppsplikt skyldig. 48. Förtär pvågon så omåttligt starka drycker, att bin deraf dör, vardsa i tysthet begrafven. 35 S. Om på sådant ställe, der bränvin eller andra starka drycker försäljag, någon finnes i den mån öfverlastad, att ban synbarligen icke utan våda för sig sjolf och andra, kan lemnas utan tillsyn och biträde; vare värd skyldig at: bonom vårda, tilldess det rusiza tillståndet upphört, och ifall sådant af lvärd unierlåtes, och skada derizenom inträffar, plikte värden Sex Rdr 32 sk., hvsrförutan, vid förnyad enahanda försumlighat, det på vederbörandes depröfrvande, efter omständigheterna, må ankomn a, huruvida värd ef gin näringsrättighet må förklares förlustig. 6 S. Vid Sax Rår 32 skilllngars bot och förlust ef alt rätt till betalning för veran, förbjudes allt u:borgende ef starka drycker ej mindre åt; omyadige studerande under deras vistanie vid Akademier, Gympasier och Skolor, utan föräldrars, förmyndares eller lärares vetskap och vijja, än åt tjenstefolz, gesäller och lärgossar samt gemenskapen af krigsmakten, utan vederbörande husbönders, mästares eller befälhafvares lof. 7 S. Hver och en, som, sf starka drycker öfverlastad, träffas på väg eller gata, må, rär dess beböriga vårdande icke annoriedes låter sig verkställa, förvarss i häkte, tilldess han ätervunnit sica siunetrs bruk. Gör han å förerämnde etler andra allmänna ställen, såsom värdshus, näriegsställen och krogar, i fylleri oljud, eller förnärmar andres fred och säkerhet, skall hen ovilkorligen i häkte inmanas; dock bör hen, sedan han åter blifvit nykter, på fri fot ställas, derest ej sådant brott är begänget, hvarför han efter Leg i fängelse bälles må. 8 . Alla i deona Förordnicg bestämda böter skola fördelas nå det sätt, att två tredjedelar tillfala åklegaren, och den återstående tredjedelen de fattige i den församling, dor förbrytelsen skett. Med fördelningen af de böer, som, jemta fylleriböter enligt denna stadgs, kunna efter allmänna Legen och serskilda stadgar åläggas, kommer att förkållas, på sätt i hvarje fall föresärifvet är. 9 . Saknas tillgång till gäldands af de böter, som efter denna Förordning åläggas, skola de förvendles till fängelse vid vaiten och bröd, enligt den i 5 Köp. 4 8 SvaffBslken fastställda beräkning. Är, jemte fylleri, endra brott begångna, och förvandling af böter skell ske, förhålles efter de grunder, som uti 41 punkten 8f Kongl. Förklaringen d. 93 Mears 4807 utstakas. 40 . Förbrytelser emot denna Förordning skola åtalas vid allmän Domsto! eller Polis inrättning; dock så, att, om den tilltalade tillika är snkleged för brott, som till Poliskammsrens upptagande ej börer, fylieribrott bör af allmän Domstol behandlas. 41 8. Landsoch Stads fiskaler samt Krono-, Stadsoch Polis-betjente åligge att å fylleribrott hafva noggrann uppsigt och dem vederbörligen åtala, vid laga ansvar, om sådant åsidosättes. D2 fylleribrott, som icke isom sex månader, sedan de sig tilldregit, hvarje månad till trettio degar räknad, blifva hos vederbörlig Domstol eller Polisinrättning anmälde, äro sedermera icke åtal underkastade. 12 8. Om tid och sätt till ändringssökande i utslag, som af allmän Domstol, i mål angåendo fylleribrott, meddelas, gälle hvåd I thy fall om brottmål i ellmänhet stedgadt finges. Huru ändring i Poliskammares utslag sökas må, är serskildt föreskrifvet. 43 8. Denna Förerdning skoll en gång om året från predikstolarne kungöra nemligen Söndagen. väst five Misheclisdat: och fGlgst Mus värdar; via Fem Rådrs vite, drsga försorg, att ett exemplar häraf i olla värdshus, källare, näriogssiällen och gästgif-j. varegårdar fianes på väggen i något allmänt rum snslaget. i Reservationer hafva blifvit anmäldes, åsrfiende skärpande af straffbestämmelserna för 4:de och ö:te 1. ressn ådömd dryckenskap, af Frih. Cederström, A.,!. Professor Bexell och Prosten Säve. — — M 105, i enledning sf väckt motion omi. ändring I sättet för testamentens kungörende, afstyrker motionen. — — JM 106, i avi. af väckt fråga om upphörande af frälsemäns rättighet, att i vissa mål dömas al HofRätt såsom förste Domstol. U:skottet föreslår, att för den händelse, Ridd. ech Adeln finner för godt att afsäga sig rättigheten att i afträ-l, desoch förmåssräste-, samt boskilnadsoch uiarfve-mål hafva HofRätt till förste Domstol, samt de öfrige RikeStånden och Kongl. Maj:t en sådan afrägelse gilla, en Författning utfärda, så lydande: Sedan Ridd. och Adein, med de öfrige Rike-: Ståadens samtycke och Kongl. Meaj:ts bifall, afsagt! sig den I 6:te punkten af Ridd. och Adelns d. 461. Oktober 4723 utfärdade privilegier samt 8 Kap. 2 ; . 8 mom. RättegångsBalken och Konkurs-lagen d. 12 Mars 1830 stadgade rättighet, att få mål, om ! afstående af frälsemans egendom till borgenärer samt urarfvegörelse och afträdende af makas egendom i frälsemans bo, bandlagda i Hof Rätt, såsom : förste Dornstol; så varder hvad deraf finnes stad-1 gadt, härigenom upphäfvet; skolande dessa mål bädenefter tillhöre vederbörande UnderRätt och efter allmänna rättegångsordningen behandlas. — — HM 107, i sol. af väckt motion om ändring i 44 Kop. 7 6 RättegångsBilken, sfstyrker mstioner. — — M 408, svg. offentlighet vid under-domstolar och Polis-kawrar. Utskottet anser det första ändamålet vara vunnet genom Kongl. cirkuläret ef den 28 Mars 1835; men tillstyrker i afreenpå offentlighet vid Polis-xamsar, att Rikets Ständer böra för deras del besluta och till Kongl. Maj:ts pröfning underd. hemställa om utförandet af en författning, hvari stadgas som följer: a Vid Polis-kamrar, när sådane mål der förekomme, I hvilka Polis-kammare domrtätt utöfvar, skall rättegång offentligen hållas; och vare förthy, så län20 det ske kan, utsn trängsel för dem, som till Polis-kammaran höra, eller med målen hafva att skoffe, ej någon förment att innevara medan Poliskammaren sådane målhendläger, der ej Polis kammaren nödigt finner att öfverläggning till besiutinom lykta dörrar hålls, eller mål förekomma, scm äro stötende för anständigheten och sedliigheten, i Lo3iban Län fo. a ihärarna skala nå ardförandens