Aftonbladet – 27 augusti 1840, sida 2

m— nn — LL Vi hafve nu tagit närmare kännedom om Hr Petres i Borgareståndets plenum den 8 dennes upplästa skrift, med afseende på sjöförsvaret. ILika med det mesta, som kommer från denne representant, förtjenar denna motion att läsas loch bebjertas, och meddelas derföre här nedan: ,StatsUtskottet har visserligen femnat sin benägna uppmärksamhet åt en af dagens vigtigaste frågor — Sjöförsvaret — men den skrifvelse derom, Utsk. tillstyrkt Rikets Ständer, att till Sjöförsvarsdepartementet saflåta, synes icke vara ämnad att uppställas i den genomförda och uppfattande form, som Rikets väl kräfver. Den skall sannolikt mera få utseende af ep vanlig böneskrift, än af en ögpen och frimodig, på erfarenhet och sakförhållanden grundad, framställning af sjövapnets iråkade betänkliga ställning. En sak, som är fädernesisedets, har af en del vapnets egne män blifvit förvandlad till partisak. Iabördes stridigheter tyckas förvilla deras syn. Tvifvel är, om i en tidpunkt, då band dem många hinder för ämnets lugna pröfning i både skrift och handling göra sig gällande, nuvarande Sjöförvaltning skall, utan Ständernos: allvarliga tillgörande, och åt sig sjelf helt och hållet öfverlemnad, taga något allvarligt steg, för att upplysa H. M. Konungen om sjövapnetssannskyldiga ställning. I uppgifvet ändamål att skydda Svenska handeln, äro 2:ne skonerter stationerade i Medelhefvet — som likväl thy förutan för nmärvarande är fullkomligen tryggedt för pirater. Berörde fartyg äro, både i anseende till beskaffenhet och utrustning, icke att betrakta såsom medel att förvärfva Svenska flaggan synnerlig aktning. Till ä(ventyrg: skulle den sednaro vinna mest dervid, att de till fåderneslandet återvände, helst kostnaden för deras bortovaro icke ens kan, från synpunkten af de föga talrika besättningarnes öfning, nöjesktigt förklaras. Under det att fjerde hufvudtiteln sälunda får vidkännas en betungande, temligen onyttig utgift, förmår icke denna titel anslå erforderliga medel för exercis af Flottans manskap bär hemma. Denna maktpåliggande sak måste nu, af brist på tillgång, stå tillbaka och i den förvirrade ställning, bvari sjövapnet, i saknad af planmessig administration, nu befinner sig, kunna icke Rikets Ständer, utan att vanvårda Statens rätt och försumma deras enda återstående utväg att framkalla en för Rikets vigtigaste försvar bättre ordning, votera nya medel för Flottans exercis. E sammanhang dermed bör äfven tagas i betraktande, huruiedes Sjökadettkorpsen i dess närvsrande skick vid Carlberg inI galunda uppfyller sin bestämmelse. Jag äger visgerligen intet hopp, att StatsUtskottet kunde förI mås, att i afseende på ofvan omförmälda förhållande, till Rikets Ständer inkomma måed något ingripande förslag, men deremot dristar jag hoppas, att StatsUtskottet skulle, i ändamål att finna möjlighet att afsluta den, med hänsigt till sjövapnetsreorganisation vigtiga tvisten om bombskjutningens verkan, anse lämpligt tillstyrka Rikets Ständer, dels att hos Kongl. Maj:t begära, att något bland de i Csrlskrona befintlige till krigsbruk oanvändbara linieskepp måtte få upplåtas till prof, för mottagend2 af bombskott, dels ock att för denna profskjutning måtte vidtagas de för ovälds isakttegande nödiga åtgärder, hvartill utan tvifvel hörer, att till samma förrättning beordras befäl och manskap med kanonslupar från Stockholms station. Då detta förslag, om det vinner bifall, obestridligen skulle i väsendtligz mån bidraga till ett efterlängtedt slut på den långveriga, riksskadliga tvisten, i afseende på linieskeppens oumbärlighet, vågar jag för denna motion anhålla om benägen remiss till StatsUtskottet.n ———— — Utur den i gårdagens postskriptum omförmälda Regeringsproposition om inrättande afen serskild styrelse för allmänna arbeten meddelas här följande: Den nya styrelsen skulle komma att omfatta: a) Anläggniogar och förbättringar af sjö och landkommunikationer, såsom kanaler, slussar, vVägar, broar, färgor. d) Strömrensningar. c) Hamnbyggnader och muddringar. d) Arbeten, för beredande af större odtiogsföretsg, medelst utdikningar eller aftappningar af sanka trakter och sjöar. Allt sådant likväl, med iakttagande af den ordning för ärendernas judiciella och kemerala behandling, eller den handläggning, som hittills på domstolarne eller Korgl. Maj:ts befaliningshafvsnde och Kammarkollegium ankommit, så ock ef de bestämmelser om jordegares härunder bercende rättigheter och skyldigbeter, som leg och laga stadar pu eller framdeies förmå. För tillvägsbringande af en sålunda utvidgad organisation för allmänna arbeten, erfordras deck en derefter lämpad tillgång så väl för förvaltninrgspersonpalens aflöning, som tillreseoch undersöknpingskostnader. Enligt den för Tredie Afdelningen af f. d. Storamiralsembetet den 44 November 1827 fastställda interimastat, har årliga sflöningskostnaden för besegde embetsafdelning, anvisad å anslaget för vettepkommunikationer och andra allmänna arbeten, de första åren utgjort 6,900 Rdr, men jomlikt Kovgl. Maj:ts nådiga bref den 48 Juni 1836, blifvit nedsatt till 6000 Rdr, oberäknadt Chefens arfvode, som tillförene beräknedt till 3000, men de sednare åren till endast 4000 Rdr, från riksstatens 4:e hufvudtitel utgått. — Kongl. Maj:t anser, i förhållande härtill, löningsstaten för den ifrågaställde nya styrelsen böra blifva: Centralförvaltningen. 4 Chef (lika med Expeditionscheferna vid statsdepartementen) . . . . . 3000: 4 Byråchef för den teckniska detaljen . 4.000: La 4 Kamererare. ss ov vr . 4,000: Kanslibiträde . so. so. s ; 800: 9 RBitare, tillsammans . . , . 800: —I , 4 Vaktmästare . . ; . 466: 32. I : ö Distriktchefer å 6 Rån 200 5000: — hvarförutan till reseoch andersökningskostnader semt expenser anses erfordrag . . . ss . . 2 6,666: 39, förutsatt ändock, att sakkunnige officerare utur armåen, åtminstone de första åren, blifva till erfor