Aftonbladet – 26 augusti 1840, sida 1

RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Lagsamt EikonomiUtskoltens betänkande JG 6 i anlodring sf väckta frågor om disposition cch fördelning af bärads allmänningerne; dsras förvaltning, samt jägeri-stateas upphörande. U:skotten yttra: aHvyad först tidkomme.: Försleget om alimänniagarnes upplåtande till fri disposiilon af delegarre och dess fö delning, på sätt om sockne-sl!männingar år stadgsdt, fisnes redan, gencm Kong!. M j:ts nådiga brief den 16 Mars 4894, förklarad:, ett Kongl. Mej:t vill uppå derom skeende ansökning för hvarje allmänniog i nåder tillåta, alt den till intressenternes egen gtsposition gemensamt, eller delning 8 cin:r ceb esaskilda hemman emellan, upplåtes, enär Kong!. Maj:t fianer sådant låmpligt och något laga hinder derför icke möter. E1: mera ovilikorlig töreskrit I desta änne, så att upplåtese eller delning af allmaåcnisg borde ska, äfven då din icke ärkades af dalegarne och utan afszerde på lokala förhållanden, skulle mången gång verka tiil förlägenhet för delegerne sjollva, om de, i anseende till skogens eflägserhet eller andra lokala hinder, icze kunde åstadkomma den erforcerliga vården cch bevakaingen, då man ccxså med säkerhet hade att fö u!se skogens skyndsamme och gsgolösge förstörande. Dessuwom, evu u rikvig den satsen i öfrigt må vera, som en al moiiorärerne, i afssende på danna fråga, åberopst, nemligen att enskild hushållolog bedrifves red störra fö del än allmän, gäller den dock icte alliid, i fåga om skogsbushållaiog, till hvilken hufsvudsekligen hörer att baeda och vårda tillgångar för en sflågsen framiid, och dewua vigtigs syftemål blilver mången gång al den enskilde eftersatt för det närvarande intresset. Så väl här, som i andra länder, der man gjort försöket a:t till de enskilda och kommunerne upplåta de unter stetens uppsigt af ålder stående skogarne, har erferenketen visat, att sådent mångensäde:s ledåt till deres hastiga förödande, och man har I Frankrike längeseden haft orsak att ån gra denna åtgärd. I hvad mån en sådan föjd ef npplåtelsen skäligen må kuana befsras, beror af förhållanden, som vanligen äro olika för hvsrje seiskild ellmännirg, cch varsamhbeten påkallar ovilkori!ger, att det för bvarja fsll bör serski!dt pröfvas, om upplåtelse må äga rum eller icke. Af sådsnt skäl hemställa U:skotter, att förslagen om häradsallmänningarnes ovillkorliga upplåtande till fri disposition af delägarne deri och fördelning dem emellan, må förfalla. D8:emot synes det följa af menigheternes rätt till alkssiniogen ef silmäsningarne, att de böra vera verätiigada till delsatighet i den på deras fördel så väsendtligen ioverkende skogsfö valtningen, äfves då allmävningaree icke upplåtas till deras disposision eller till delning dem emellsn, så mycket helåre, som det, genom Kong!. Maj:ts ofvan åberopa de nådiga bref är förklareadt, stt lands och hiradssl männiogarna äro att anse sågom Isndets och bä radets tillhörigbet. Utskotten tillstyrka altså: att dalegare i häradsallmänning, der de det önske, och sådant hos kovungens befsliningsbafvand anmäla, måga, genom utsedde deputerade, handh:fva den tärmeste uppsigten och våcden af allmänningen ssmt besörja utförandet af den bushållningspian, som i vederbörlig ordning blifeit uppgjord och föreskrifyen; dock utan upphörande eiler inskränkniog af den öfveruppsigt, som staten genom konungens befallningshafvande somt skogsoch Jägeri-embetmännen bitilsa utöfvat, samt med villkor för öfrigt, att mebigheternes iastruktion för deras deputerade af kotungens befsllningshafvarde granskas och godkänges, innan den till efierlefnsd anteges.n Uiskotten tctnse, catt motionsroa om jägeri-statens uppbörande och förändrad ordning för tillsät