Aftonbladet – 24 augusti 1840, sida 2

FÖRR OCH NU, I FRÅGAN OM NÄRINGSFRIHETEN. Några ytterligare betraktelser. Ingen lärer neka, com icke ex erroren, — såsom Bellman säger i den förträffliga inlagan till Baron Hummerhjelm — att det är af stor fördel att noga känna personer, som erbjuda sina råd i vigtiga affärer. Det är för sådant ändamål, med afseende på den nu förevarande vigtiga frågan om tull-lagstiftningen, som vi ansågo det ej böra vara utan nytta för allmänheten att förnimma, huru bland annat vissa publicister, som nu bäftigt uppträda på prohibitiv-intressets vägnar, och döma hvar och en, som ej ropar på absoluta förbud, om icke till helfvetets eld, åtminstone till den fördömelsen att vara osvensk, organ för utländska bandelsoch fabriksintressen, med mera, att förnimmå, säga vi, huru desse ädle kämpar sjelfve tillförene talat öfver samma sak. Vi meddelade i sista Onsdagsbladet ur tidningen Svenska Minerva för 4836 utdrag af ett par derstädes öfversatta fransyska journalartiklar, hvilka Minerva då fann ainnehålla så mycken sanning och tillika så mycket jemväl för Sves rige lärorikt, att bon ansåg dem just af den anledningen förtjenta att återgifvas. De innehålla också åtskilliga tänkvärda uppgifter rörande tullsystemet i Frankrike. Man ser der nemligen en erinran om den redan förut allmänt bekanta erfarenheten, att handeln med en mängd kolonialvaror, medan tullen varit öfverdrifvet hög, har legat nästan helt och hållet i smugglarens bänder; att när tullen blifvit nedsatt från 400 till 30 procent af värdet, så bar varuimportens qvantitet visat sig stiga i mångfaldigt högre proportion än denna nedsättning, och sålunda, jemte ett billigt pris för varorna åt konsumenten, lemnat staten en ökad inkomst; att förbud eller höga tuilar på införseln i landet af det ena varuslaget vanligen lägger binder i vägen för någon annan inhemsk tillverkning, i hvilken det förra ingår såsom beståndsdel, så att till exempel den höga tullen på jernet i Frankrike väl i första band synes lända till en förmån för jernverksegare, men deremot håller tillbaka utvecklingen af machinfabrikationen ; alt den höga tullen på stenkol återfaller på en mängd andra tillverkningar cch föreyter dem, o. sv. Detta förhållande gaf den fransyske jurnalisten anledning att yttra, det man numera började inse, buru delta system allt är konsiladt; att man derigenom allenast omflyttar rikedomen, men icke skapar någon, och att den ena endast vinner hvad den andra förlorar,. Minerva sjelf bade, till yttermera visso, vid öfversättningen häraf, gjort den frågan, om icke den Svenska aLäsaren tyekte, ati sllt detta är, mutatis muulardis, så förunderligsk Hillämpligt på våra