Prosten Wieselgrens nöppna bref till dem som supa utan att bränna. Prosten Wieselgren har, kort innan han höll det snillrika och öfvertygande nykterhetstälet på börssalen härstädes, som kanske var det mest slående och effektrika man hittills hört i den vägen, låtit trycka en liten skrift på fyra oktafsidor, den ban kallar öppet bref till dem som supa utan att brännan. Våra läsare känna af gammalt, att vi, ehuru intagne af en liflig önskan för nykterhetssakens framgång, likväl ifrån början ansett det serskilda beslut, som nykterhetsföreningsr nu nyligen vidtagit att arbeta för afskaffandet af bränvinsnjutningen såsom plägsed vid måltiderna vara den rätta ändan, i hvilken saken bordt begynnas. Men härmed står väl tillsammans, att vi af alla krafter önska denna vår medverkan till allt sådant som kan tjena att på öfvertygelsens väg upplysa om bränvinets skadlighet, emedan detta naturligtvis i första rummet skall hos de förnuftige verka till afsägelse, och det är desse, som sedan slutligen genom talrika exempel skola verka på de mindre eftertänksamme. En sådan upplysning, i vår tanka af verkligen stort värde, finnes uti ifrågavarande nöppna brefn, hvaraf vi derföre meddela följande utdrag: aHvad säga läkarne om bränvinet, nota bene, de, som ej sjelfve darra på handen, då detaga sin sup? Se här hvad de lärdaste i Upsala kommit öfverens om vid Upsala Nykterhetssällskaps gsmmankomst den 8 December 4839: En stor Naaturforskare, Prout, har för länge sedan på erfaarenhetsvåg ådagalagt, att den mängd kolsyra, som cmenniskan med hvarje utandning gifvor ifrån sig, aej så mycket minskas genom någon annan inflyatelse, som af spritdrycker, till och med i minsta amålt intagna. Innan något nykterhetssamfand i cEuropa var påtänkt, hade det då varande Tyskdlands förnämste Anatom, Meckel (en Flormant clärare och. vän), efter en kort framställning af de colika bildningsfel, för hvilken lefren företrädesvis ahos menniskan är utsatt, engifvit det omåttliga anjutandet af spritdrycker såsom dessa fels gemencsamma och förnämsta orsak. Men nu sågo vi cförut, att Prout, på kemisk väg, funnit, det äfven ade minsta målt sf dessa årycker, mer än andra aiaflytelser, minskade förmågan hos lungorna att agöra blodet fritt från kolsyra. Likväl hör man cADnu ofta påstås af allmänheten, till och med af