Frihetren öch Landtmarskalken yttrade derafter, bland annat, att han hade trott sig finna, att Hr: Hjertas yttrande börjat ingå på dot enskilda omiådet till den grad, stt Hr Landtmarskalken avsett sig icke kunna undgå, att till Tal. själf homställa, om han ej funne, att hazs yttrande ginge öfver je gränser, som våra grundlagar bestämma. Hr Landtmeösrskalken hade ej aforutit Tal., för att hisdra honom att fortsätta, men hade ansett det vara sin skyldighet ait fåsta hans uppmärksamhet derpå, att det lätt kan hända en Talare, att af sitt ämne hänföras Jängre än han själf önskat. Hr Landtmarskalken uppropade derefser: Hr Hjerta, L.: aJag får först uttrycka min förbin delse för den loyau och beredvillighet, hvarmed åt skilligeafHusets Ledamöter behagat understödja mig. Jag medgifver, att ew uttryck, som jag begagnade, rörande adet sättp, hvarpå det anya Trollbäite B3lagets kalkyler presenterade sig,, kunde, sisom H. Exe. Hr Grefve Posse yttrade, iogifva Hr Fiib. och Landim. en skälig farbåga, ati jag skulla helt och bållet rycka in på det enskilda gebitet; men sådan var icke min mening. Jag ämnvada icke och kom mer ej att hålla mig vid denne, en enskild korporation rörande fråga, i annan mån, än så vidt den eger sammanhang med frågan om Koruogers Råd gifvares skyldighet, att, i afszende å densamma, sjelfkrafde påminna om tikets rått och bästa. Jag har tillförene, under denna Riksdag, yttrat den öfvertygelse, att jag anser föreskriften I 90:e R. F., som förbjuder att draga Kougl. Maj:ts beslut, rörande enskilde personer eller korporationer un der Riksståndens öfserläggning, icke kan alsa ennat än förbud för Rikets Stärder, att tillvälla stg någon beslutande rätt I sådana mäl och dermed gripa in på verkställande eller domaremaktens om råde. Jag tror att det ej är möjligt eller görligt, och erfarenbeten har bekräfiat sanningen häraf, att mas, för upplysningars meddelande i allmänna ären dor, ej skulle få gå in på easkilda personer 1ö rande frågor, så långt som de ega sammanhang med de allmänna ärenderna. På sådan grund anhåller jag att få återtsga mitt yttrande vid den punkt, dear jag stadnade, nämligen huru kalkylen för det nya bolaget bordt presentera sig för Konungens Rådgifvare, om de velat se på verkliga förhållande:. Det är sannt, att den nya kanalbyggnaden skulle, efter förslaget, kosta 4,750,000 Rår. Det gamla bolegets egendom fick köpas för 419,000 Rir, utgörande det af staten gjorda anbudet. Datta tillsammans med det förra utgör något mer än 2400000 Rår. 5 procent på den summan är 4926,000 Rår. Men nu erböl!l det nya bolaget först och främst 60,000 Rår årligen af staten och 80dermera 400,000 Rdr inkomst af den gamla kanaJen eller tillsammans 460,000 Rår; och hede således hela byggnadsföretaget till skänks. Det kunde då utan tvifvel hos hvilken utländsk bankier som heldst erhålla ett lån, utan att behöfva tillskjuta en enda skilling, för att få tillräckligt kapital till byggnadens företagande. När en sådan kalkyl presentesada sig för Korungens Rådgifvare, hemställer jag, om det cj varit skäl att taga saken i när mere botraktande. En värd Ledamot, som nyss med mycken beredvillighet uttryckte den önskan, att jag måste få fortfara, bar uti förra plenum förordat företaget och förklarat, att det var alldeles öfverensstämmande med det sätt, som i dylika fall iaktteoges i Frankrike. Mig synes då, att adet fran ska sätter, attiskidana afseendentillvägå, Icke förtjanar serdeles förtroende; ty om Konusgens Råd gifvare ansågo, att den, som öfvertog arbeten, skulla, genom de förmåner, som dermed förenades, kunna göra arbetet för intet, så hade de ju, med vida större skäl, bordt tillstyrka, att staten bebållit det sjelf, än att det skulle skänkas till enskilda. För ett gifva ännu tydligare begrepp om företagets fördelaktiga beskaffeznet, viil jag nämna, att aktieteckningen skedde tiil fulla beloppet på en enda dag, så att när, dagen efter det organisationan af nya bolaget bief bekant, efterfrågan om aktior skedde på börsen, fanns ingen enda qvar. Minne det då Icka åtminstone varit skäl för Konungens Rådgifvare, att tillse, dest nödiga kontroller vunnits för uppfyllandet af bolagets förbindelsor till staten? Et: vilkor för bolaget var visserligen, att 1,500 aktier skulle utfärdas, och att, så snart bolaget e-hillit 40 procent på deesa aktier, skulle det öfriga återgå till staten. Men när en så fördelektig plan visade sig för sjelfva företaget, månne det icke varit en oafvislig pligt för Konungens rådgifvsie, att stadga sådana konirolter, att de: allmänna kunde vara försäkradt, att avtingen, om dessa 4.500 aktier behöfies, de ock blefvo tecknade eller också, hvad som icka behöfde teknas af summan, måtte komma statea till godo. Det hafva Konungens Rådgifvare icte gjort. D3 baiva icke yrkat offentlighet i räkenstaperna öfver kostnaden för kanalbyggnaden, icke ers tiliförsett staten, det a!lmänna och de trafikerande den säkerhet, att taxan ej kan komma att förhöjas; ett vilkor, som likväl ålåg det gamla bolaget och som äfven ver afsedt vid arbetsföretagets första utbjudende. Nu deremot står det i nya bolagets skön ait stänga farleden, om det ej för genomfarten erhåller hvad det behagar föreskrifva, och det förslag Hr Skogman uti sitt skrifiliga anförande uppgifvit till botemedel, nämligen att på en omväg åstadkomma hved som blifvit försummadt, är, så vidt jog Vid uppläsvingen kunde fatta det, så raffineradt, att jag åtminstone icke anser det verkställbart, sedan man försummst att betinga sig vilkoret vid oktrojens afslutande. Den värde Talare, som yttrade sig öfver denna punkt uti förra plenum, behegade nämna, att en insinuation varit framställd i allmänt tryck, angående något hemligt kontrakt, som skulle finnas emellan aktieegarne. Atskiilige af Ridderskapets och Adeslng ledamöter torde förmodligen känna, att ett rykte om ett så beskaffadt hemligt kontrakt verkligen existerat. Den värde Talaren tycktes också medgifva det, då ban förklarade, att afskrifter af detta kontrakt funnes hemma bos honom och der stode att få se. Jag hear nu i min hand en afskrift af detta kontrakt, sådant det allmännast är spridt. Jag tillstår, att, med afseende på den värde Talarens då lamnadse: upplysning, hade det varit min tanka att nu uppläsa detsamma för Ridderskapet och Adeln, för att få inhemta hans tanka, om det var det rätte, emedan det är ett högst intressant dokument, ett dokument af så stor märkvärdighet, att man troligen icke på långliga tider sett ett sådant kontrakt. Men för att icke fela mot den grannlagenhet jag bör ålägga mig sjelf, efter hvad AA Am AA AA MA AA A A m mm mm AA