Aftonbladet – 12 augusti 1840, sida 4

ättade nyligen F-ansyska bladet le Siecle, att vidg! elgå lekamsnsfesten presidenten i domstolen ij .orte råkade i tvist med konungens prokurator! ma platsen, som hvardera borde intaga i processiosep. Snaart öfsergick man från ord till handlicg, ch de båda embetsmännen blefvo så uppbragte, tt den ene grep ett laddad! gevär och bloti genom indras mellsnkomst kunde afbållas ifrån att nyttja let emsot den han tvistade med. Dagen derpå tå73de 30 å 40 beväpnade män, såsom det säges, från jen byn, der den ens af de ifrågavarande embets männen bodde, in i Corte och begåfvo sig tillrådhusetoch det hus, der domstelspresidenten bodde, svarvid do visede sådane symptomer af tillämnad våldsamhet, att linietruppsrne och gensdarmerne måste gripa till vapen, för att upprätthålla lugnet. — På ösira kusten af Panamanäset, söder om epgelska kolonien Hondures, utbreder sig en stor landsträcka, Mosqvito benämnd. Utisista epenska kriget 4798 blef dess caftängighet till en del erkänd ef England, utan att detta likväl hade några vidare följder för landets civilisering. Det bebos af en folkstam, som till det mesta går naken, lafver af jegt och fiske och hvars reilgiösa bildning befinner sig på en ytierst låg ståndpunk, emedan de tillbedja Djefvulen, under den föreställning, att Gud är god och välgörande, utan att man derom beböfver bedja honom. Den nuvarande regenten eller konungen öfver detta folk, Fredric I, har den 40 sistlidne Februari utfärdet ett dekret, i hvilket han kungör, att pyttiga lager och medel till en kriet!ig uppfostran så fort gom möjligt skola infö ras i hang konungsarike, och han nämner fom emngelska kommissarier, residerande deis i åsen närbelägna kolcnien Honduras, dels i Ezgland, hvilka ban beder :å fort som möjligt civilisera sina Mosqvitos. Han har aflåtit en skrifvelse till drotiningen af Eagland, med begäran, att dessa fem kommisearier måtte erhålla hennes tillitelse att emottaga bavs uppprag, hvilket äfven genast beviljades. — En talmachin. Det problem, att medelst en konstgjord mekanism eftorbärma det menskliga språket, kan nu mera anses vara löst. Ena mekanikus i Wien, vid namn Frans Faber, förevisar nämligen en talmachin, beståsnde, såsom man berättar, af små, utsf kauscbuk förfärdigade blåsbälgir, hvilzen, till åhörarnes icke ringa förvåning, eftergifver ella tslljud, ord och hela satser, icke allenast på tyska, utan äfven på främmendo språk, mod en tydlighet, att man skulle tro sig höra i den framför mschinen ståande bilden ott barn sf ö—6G år tale. Tonernva frambringss genom lika många tengenter, som bokstäfver i alfabetet, och genom hastiga och noggranna grepp på desamme, vinnes den fullkomligaste tydlighet. Uppfinnaren försäkrar, att bang mechin, utsn synnerlig förändring i konstruktionen, äfven skall kunna åstadkomma en krefifull karlstämras. — Etl nytt aritmetisAåt geni. Vi hörde för några år sedan omislas ott aritmotlakt neturgeni, on gossa från Sicilien vid namn Vito Mingiamele, som, utan någon undervisniag i räknekonsien, vorkställde i hufvudet de kinkigsste uträkningar cch på några minuter löste problemer, hvilka det för gamla matematici fordrats timmar attlösa. Etfenomen, som närmar sig detta gent, skall hafva upp: stått i Tyskland. Det är en usg man vid namn Zacharias, och hvilken så väl på Dresdens gymnasium inför dess direktör Blochman, som offentligen, i den så kallade Zwingersalen besiått mycket invecklads prof, genom uträkningar i hufvudet. Han skall, enligt sakkunanige porsoners yttrande icko eilensast hafva visat öfverraskande resultater afmekanisk färdighet, uten äfven af matemati:k refl:xion och spekulstiop. Han scknar väl all don matemetiska bildning, gom sträcker sig utom elementarskolans gräns, men desto märkvärdigaro förefalJa d2 egendomliza metoder han begagnar, förnämligest vid multiplicering och utdragande af rötter. Lika märkvärdigt folier det sig, ett han, utan all kännedom af de allmänna storbeterne, fann N:wtons ryktbara binomiska sats. Han skall utmärka sig genom utmärkt god faitniagsgåfva och ena out tröttlig ihärdighet.