Aftonbladet – 8 augusti 1840, sida 4

(Införes på begäran.) Hamburger Correspondenten af den 24 Juli innebåller följande från Berlin den 48 Juli. Förliden gärdag erhöilo härvarande Judiska församlisgs deputerada föresiräde hos Konungen, hvarvid Doktor M. Veit höll följsndo tal: I djupaste underdånighet närme vi o:s Eders Kongl Mij:t för att i härvarande Judiska församlingens npemn uttrycka de känslor af innerlig smärta, som bemäkuigat sig o3s, vid vår faderlige Konucgs och herres timade frånfälle. Den allmänna sorg, som spridt sig blard alla stånd, f:ån dot högsta sill det lägsta, dela vi i hela dess vidd, men isynnerhet bagråta vi, och med 0ss Eders Majestäts samielige trogna judiske undersåter, den ädelmodiga välgöraren, som i det land, hvilket vi ecedan årbundraden tillhört, upphöjt oss till bergars och icka allenast Iåtis oss deltsga i fädernesl:ndsts välfärd utan äfven Iåtit oss bidraga till dess pytta och ära. Till Eiers Kongl. M5j:ts höga vishet hrsa vi den innerligaste tillförsigt, att Elers Moj:t ined samma huldhet och nåd skall omfaita css och våra irosförvandter, och fullborda dat verk af kärlok, hvarmed Edors Maj:ts Hr fader lyckliggjort css. — Evig tillgifvenhet och tacksamhet, orubblig trohet och lydnad erbjuda vi Eders Moej:t, vår allernådligste Konuag echå Herre, och inga tidernas skiften skola vara nog mäktiga att uiplåna dessa känslor ur våra bröst. Härpå svarade Konungen: aMino Hoarrar! Allt det J hafven sagt mig har fägnat mig, och jag skell ihågkomma detsamma. Der en sådan patriotismus i den Judiska församlingen är rådande, som isyonerhet här i Berlin gifvit sig tillkänna, kan man vidare fortfara med det begynta, hvilket äfven är mia vilja. — Salig Hans Maj:t har ännu icko kunnat gifva alla provinser samma rättigheter, det hade icke varit möjligt, då till exempel provinsen Posen ännu står — om jsg får så uttrycka mig — på en lägre ståndpunkt; imedlertid bsr jag kört att dersamma gör sig alltmer cch mo; värdig naturslisstionen. Msddetta framskridendots verk skail forilsras, så mycket det står i regantsn3 makt, För öfrigt ker jag er, Mine Herrar, vara förvissade ait jag på iatet vis hyliar mörka årbundradens fördomar. Sedan Konungen samtalat med hvarje af de deputierade serskildt, förafskedade hen desamma meå följanda ord: aDet är en fägnsd för mig, att J särskildt önskst a!å tala med mig, då J u.omdess ärea representsjerade genom magistraten och borgerskape:, med hvilka J ägen fullkomligt lika rättigheter.