Aftonbladet – 6 augusti 1840, sida 2

aatt knektefriheismedien blifvit en ständis utrift. Dessutom är det blott skattejorden, som in lar dessa medel, men ej säterierna, eburu i Horeh Maj:ts instruktion för kommitterade till förr de af soldatrotering, enligt 1810 års Riksdagssesut, tydligen uttryckes, att all i Riket befitlig o:2-:--ad jord, af hvad natur som helst, med undanoc at militieboställen, skulle roteras. Mest rättsor igt vore det således, att dessa medel åsergå i roiahål!arne. Zweigbergk lika med Hans Jansson. Åborovade sin motion i detta ämne, och yrkade at: om :otefrihetsmedlen återgå till rotehållarne, må de äts instone till Riksgäldsverket ingå. Rutberg upplyste, att i Norrland, der als nyhemman roteras, rotehållarne ej eller fått illgaionjuta rotsfrihetsmedlen. Appelqvist m. fl. lika med von Zweigbergs. Anders Andersson från Skaraborgs Län e inrada, att här ondast är fråga om rotefrinstsmed!23s: användande, ej afskaffande. Dessa medel äro rut titeln beräknade, så att om de skola ti! Stutsverket ingå, måste summan fylles genom axsisg, liksom Ståndet gjort vid fjerde hufvudtiten i afs2ende på rotefrihetsmedlen vid sjöförsvaret. Strindlund lika med Anders Andersson. Yr:sde att Ståndet måtte i detta afseende besluta likasona vid fjerde hufvudtiiteln. Ståndet beslöts, i öfverensstämmelre härmed, satt anslaget skulle utgå med 666,660 Rdr 32 skilling, men rotefrihetemedålen till Siatsverket inså och således icke användes till materiella Sebofyen. I öfrigt bifölls denna punkt. Öfrige punkter biföllos. Reservationer anmäldes af Dahllöf, Hans Jansson m. fl., emot beslutet vid 32 punkten om durchmarsch-kostnader och oförutsedda utgifter, bsilxen punkt Ståndet bifallit, redan då betänkandet första gången blef handlagdt.