Aftonbladet – 5 augusti 1840, sida 4

gård kallad Huse. Alla gårdens vapenföra män, till antalet 4, grepo genast till vapen, d. v. s. till vedyxorna och drogo ut mot fiendeu, Denne höll just på att proviantera bakom en buske, dit han släpat ctt fett får, men var ej sen alt angripa den förste, som oförvarande stötte på honom, Den angripne, vid namn Enok Larssen, höjde genast sin yxa, för att sätta hårdt mot hårdt, men hugget felade; nalie bekom blott en lindrig skråma på nosen, förerymmades deröfver svårligen och omfattade Enok med sina vyreda ramar. Enok fattade med ena I I E handen om björnens underkäk och slog den andra om I. ryggen, och derpå började kämparne med omvexlande lycka rulla sig omkring, med sådan häftighet, alt Enoks kamrater icke vågade bruka sina yxor, af fruktan alt träffa kamraten i stället för björnen. Slutligen gjorde Enok en förtviflad ansträngning, fick björnen under sig, tryckte honom mot jorden och sprang derpå upp och flydde, eller retirerade med mycken snabbhet. Björnen ville taga honom i ryggen, men stötte på reserven och tvingades att för en stund inlåta sig i en skärmyssling, som gaf de tre handfasta karlarne med sina yxor fullt upp alt göra. Då han hkväl fann sig ingenting kunna uträlta, gaf han bataljen förlorad och lemnade i god ordning valplatsen. Enok Larssen, som försäkrade att han, medan kampen varade, icke erfarit hvarken frnktan eller smärta, ehuru björnen huggit sin tand midt igenom handen och tilldelat honom väldiga slängar, kände sig likväl, då faran var förbi, alldeles afmattad, och föll i en svår sjukdom. Såret i handen böll sig en lång tid öppet. — Friskyttarne i Schweitz. IHrån Jura i Schweitz beskrifves den stora skyltefesten, som der su firas i Kantonen Solotbuin. Den började den 41 Juli. Tra kanonskott tillkännagåfro hvarje an kommande tåg af skyttar, hvilka icke läto äfhålla eig af det hällregn, som nedströmmade under hela föregående natten och länge fortfor. Et frihetsträd, 4130 fot högt, var förenadt med en rörledning, som bildade sköna springvatter. Den byggned, hvarifrån prisen utdelades, var uppbyggd i göthisk stil och sinnrikt prydd; på tornspatsen svajade Edsförbundets fens, nedanför hvilken redan på morgonen 50 skyttefanor voro placerade. Fyra skåp inneslöto, vnder glasfönster, skänkernea. Präktiga stussare, hreribland en från Schweitzare i Rio Janeiro, silfverbägare, börser, äfven fylida af guldoch silfvermynt, ur, bordserviser, dosor, lärfter, en fullständig sadelmundering och många andra utsökta priser, vinkade skyttar, som på 530 fot sända kulorna i medelpunkten, elier hvlikas skott tillsemmans hålla minsta afståndet derifrån, eller hvilta eljest afligga något annat prof på skickligbet, som prisens gifvare föreskrifvit. Midti huset skådas Wilhelm Tell, omfamnande sin son, då denne räcser bonom det genomstjutna äpplet. En hop skänker kunds ej finaa platsi prisbyggnaden. Värdet sf dessa hafva stigit med hvarje friskjutning. 48924 i Aarau utgjorde det blott 40000 francs; 4897 i Basel 42.000; 4828 i Geneve 42,400; 4829 i Freibourg 42 800; 1830 i Bern 49,000; 18321 Luzern 21000; 4834 i Zärich 30,000; 1836 i L:u sanne 38,000; 1838 i S:t Gallen 42 000; nu, i 5outgör det 50.000 frarer I bälleren läro utom alla ädtare j sorter, och på Rbenekt vin varingen brist. I matjsalarne spicade redan första dsgen 3000 personer. Springb:uanar uppktasteds der vatten i midten af borden, hvilket spridde en uppfriskande svalka. Inskrifter på flera ställen syfiade att lifva frihetsiginnet. Den 44 Jul hade skyttesällskapen från I Frutiger (Bern), Schwytz, Giarus och Gentve inryckt. Deras talare voro utmärkte män; och alt lofvade på en gång bögtidiighet, endrägt och förI nöjsamhet. Annou den 47 hade ej trängseln minskats. De borttågande skyttesälskapen ersattes sf nya Ifrån Aargau hade ett tåg inryckt i 56 vagnar, med 44 fanor. Straxt efter dem kom tåget från Bacel. Denna Kantons stadsoch lendåtsällskap ingingo här försoning och tillvännsgåfro ofI fentligen åt de öfriga kantoperne, att striden nu var slutad och föreningen återställd, om ej änvu i j form, dock i sinnen ock bjerten. DÅ Fransmän: (nens deg (Onsdagen) kom, vuro ännu Gentyerskyttarne qvar, och Neuenburgarne intågade äfven, löfver 600 man starka; Freiburgare och WsadtlänI dare voro flera hundrade. Öfverallt skådades skyttar med brokiga nummersedlar i hattarna; flera I med hela krensar deraf. Äfven Luzernarne intiI gada den dagen om aftonen, med en stark musik! korps; och följande dagen seyntes Appenzeila7o, skyt: I tar från Uri och Uaoterwalden, samt Scheffbsusens. I Danna fest blef på detta sätt i alla afseenden den märkvärdlgaste, gom ännu finnes: icke endast för l antalet al skyttar och åskådare, prisens dyrbarhet joch festens prakt, men emedan den tilllks var ec försoningsfest emelian bröder, som länge varit splittrade. Nya uppfinningar. — En Fransman, Hr Menotti, har uppfuannit en s. k. Savon hydrofuge, sett slogs såsa, som sör väfnader af ylle fullkomligt vattentäta, utan att tygets smidighet bortieges eller någon oangenäm Juxt stennar i klädet. I Franska vetenskepsakademiens sednaste sammankomst företedde Hr Menottl intyg från flera fabrikanter i Elbeuf, hvilka innehöllo de amplaste loford åt hans uppfianing. Vid samma tillfälle förevisade baron Seguier en machin, som genom elektrisk krafs sättas i rörel180, komatruerad af en Mr Patterson i NewYork. — Bregust visade en . k. termometrograf, en värmemätare, på hvilken en ezen mekanism utvisar temperaturen hvarje timma på dagen. Den kostade 1500 francs. — Laignel förevisade ett nytt instrument, att mäta hastigheten af vattenströmmsar, så väl på ytan, som på djupet. 13 Med dagens M följer ett Bihang, innehållande: Kompetenta Auktoriteters Utlåtanden om Ortopediska Inrättningar i allmänhet samt Josefinska Ortopediska Institutet i Stockholm