Aftonbladet – 5 augusti 1840, sida 1

Pr. DASTIMANS I RUSOL rg kl. 6 eft.mid sions nrittaing, men dörjemte öfverlomnat fondens kapitalvård, förräatn och redovisning till civilng pensionsiorät Lings förvaltning, så synes et erbösligt sammanhang mellan dåessa fonder der. genom vara bestämdt. Det är likväl ej omöjligt dest uti nämnda testamente kunnat vara testa. igt, hvad Utskoitst antyder, men då en sågi ingalunda i testsmantet var uttryckt, bade der varit en innovation att gilva det en tydnig, som dess co g ej innefattade, U.i 46:de punkten har blifvit anmärkt, att en xronofogda af råd åter erhållit den honom fråndömda tjenster. Hans fel var, att hafva mottegit en ringa lösen vid handlingars utgifvande. I Högsta Domstolens tillstyrkande af nåd för honom inaerctades, att han sjelf eriorat och påbjudit rättelse i detta misstag, ochatti alla, elier åtminstone de flesta af oriens innevånare anhållit, att han måtte få bibehålla sin tjenst, emedan han deri visat sig särdoies utmärkt och skicklig. På denna grund tilistyrkte Högsta Domstelen och äfven Konungers Rådgifvare, att han måtte återfå tjensten af nåd, hvarvid han likväl fick stå till ansvar med en skällgen hög plikt och ersätta den skada, som skott, hvilken dock var ganska obetydlig. I puakten AA 48 har Utskotiet anmärkt, att Konuagens Rådgifvare försummat att upplysa Konungen I frågor, som rörde bans ongkilda intressen. Doita föranlsdes hufvudsakligen af utarrenderingen af Beckaskogs boställe. Statsrådet hade vid då varande bostältsledighet, med anlednivg af inkomifrel: isiyrkt, eu Konungen måtie få ie på 80 års tid, likväl med d åcligen erlägga till regementets löningsfond beta den afkastning, hvartill bostället var uppskettadt, och att frånträda detta arrende, då regomentot så påfordrado, Strängare vilkor mot en arrerdsator torde väl knappast kunna upptänkas, och något slags förbiseende ef upplysningar i den deien kan väl icke ans:s hafva egt rum i derns sak, som ingalunda leda till förlust, utan suöarare till gagn för regementet. Friberren kan således ej finna, att i detta tillstyrkande ligger nägot lycksökeri eller försummelse af ststena nytta. I anmärkologen JM 49, att, ocnsedt Landshöfdingarne i åtskilliga län uoppgifvit, att länet lidit af missväxter, möten likväl icke, hvarken för beväringsmanskapet eller för indelta regementerna blifvit inställde. I frågan härom upplystes först och främst af Konungens Generaladjutant för armöen, uti afgifvet memorial, att mötena ej utan förlust för sjonsten kunde inställas, stt beväringsklassernma i brgtärd tur och ordning borde exercerss, och att den ordingie stammens förlust af ett års exercis vore boränkig för försvarsverket. ?) I ekonomiskt afseonde förekom jemväl, att då desse soldater och berårlogskarler i alla fall skulle lefva af provinsens tillgångar, så uppkom ingen annan olikhet, än att de I ena fallet förtärde dem på spridda stälisn, och i det endra fallet på ett enda ställe, och detta under Icppe: af 2 till 5 veckor. Emot bristen på lifsmedel vid mötesplatsen begagnades det korrektivot, att entreprenadauktion utsattes, och derigenom uppkom intet hinder för uppköpens utsträckspde tull andra län med hättre tillgångar af födoämnen, samt lifemediens införande till det iän, der briat förefanps, Penningar kommo dymedelst i siörre omlopp I provinsen, och dessa fördelar tundo i det hela fullt uppväga de olägenheter, men trolde uppkomma för den ort, der truppar under gitt förhållande sammandreges. Derjemie reglerades älven så, att vid ingvarteringsställena proviean! var avskaffad, tilllättnod i ingvarteringabesväret. Hido dessa upplysningar, som fnnas att tillgå I de till Utskotist afgifne protokoll, begagnets, ansåg Fiih., att denna anmärkning, såsom nog litet grundead, för att leda till den åtgärd, Utskottet afsett, kunrat uteblifra, Rekryters aptegande vid en mindre framskriden ålder, än förut var tillåtet, förekom Frih. sparare en lättnad än tunga för rotehbållarne. Utskottets anmärkning emot beslutade undantag i tullsfgifterna samt medgifven tullfrihet vid span måls ineller utförsel, hado Hr Skogman upptagit och utvecklat. Frih. ville blott nämna, att bland dessa undsnteg förekommer äfven de fall, då 10 geringen anseit sig böra fästa uppmärksamhet på så beskaffade fabrikers behbof, hvilka hordt få mot Hindriga vilkor införskrifva råämnen, der sådana inom landet saknas eller endast i otillräcklig qvantität förefinnas, U skottet bar bland sina exempel åberopat tillåtelser för porslinsfabriker, att införe en, för deras bedritvande vigtig rudimateria, tullfritt för små, och mot balf tull för stora qvanti.eter. Hvar och en känner, att just dessa fabriker, som äro få till antalet, bafva under sednare åren gjort stora framsteg. Dessa framsteg hafva kostat fabriksegarne mycken möda och mycket penningar. Derigenom syssolsättes imedlertid en mängd menniskor af den fattigasto klassen, och deras deraf uppkommande tillstånd kan med verklig tillfredsställelse åskådas, ty icke blott fullväxte män och qvinnor, utan äfven barp äro vid dessa och fabriksorbeten 1 allmänhet använde, och hela farailjsr njuta ofta vid dessa och de flesta af våra, med Omsorg drifna fabriker, deras utkomst, för hvilken eljest fattigvården och korrektionshusen behöfde användas. Under sådana förhållanden hafva också Konuzgens KRådgifvere vid de få tillfällen, då så beskaffade undantagsfrågor förekommit, ansett sig böra med en viss liberalitet gå till väga, och hafva således dervid begagnat undantagssystemet. Det är för öfrigt alldeles omöjligt, att kunna helt och bållet undvika detta system, utan att bereda menliga påföljder. U:i 530 punkten hade Utskottet anmärkt, att, i öftertag a deiia 2?) Man jemföre bärmed förfarandet att låta halfva armöen vara utan regementsmöten, då stora Jäger medtaga tillgångarne för den an