Aftonbladet – 4 augusti 1840, sida 1

UTRIKES. SPANIEN. Det tillförlitligaste, som gårdagspostens tidningar innehålla, rörande de högst märkliga tilldragelserne i Barcelona, synes vara de uppgifter, hvilka innefattas i nedanstående telegrafdepech från Perpignan af den: 21 och 292 Juli, bvilken fransyska regeriogen låtit publicera i de ministeriella bladen. Den lyder som följer: cDen 48 förkunnade Espartero, sedan han förgälves: sökt förmå drottningen att återkalla den sanktion, bon gifvit åt municipalitetslagen, alt han ämnade afresa från staden (Barcelona). General van Halen blef kallad till Barcelona, och ankom liktidigt med Ayerbe och Carbo, hvilkas divisioner kantonnerade i grannskapet. Om afionen utbröt ett blodigt upplopp, och trupperne, som vägrade lyda ministrarnes befallningar, hindrade icke oordningarne. Espartero begaf sig åter till palatset och fick sanktionen på municipallagen återkallad samt bildandet. af en ny ministere beviljadt. Han har åter beväpnat blus-bataljonerne. Det säges, att han föreslagit Qnis eller Campuzano till president för den pya konseljen. Barcelona befinner sig i den största jäsning. Drottningen-regentinnan har blifvit skymfad. Perez de Castro (konseljpresidenten), general Cleonard, och andra män af det förra kabinettet, hafva flyktat ombord på franska krigsbriggen Måleagre, och den 22 ankommit till Port-Vendres. Vår ambassadör, grefve de la Redorte, erhöll dessa sorgliga underrättelser på sjön. Regeringen har i dag skickat honom de instruktioner, som omständigheterna föreskrilvit. Constitutionel tillägger till ofvanstående, att den ministöre, som bildades under Esparteros inflytande, bestod af: Antonio Gonzales, konseljpresident och justitien.inister ; Carlos de Onis, utrikes minister; Valentin Ferras, krigsvainister; Ferrer för finanserna och Armiro för marinen. Om de händelser, hvilka föregingo katastrofen i Barcelona, berättar ett bret från denna stad af nyssnämnde dag följande: Den 43 inträffade här den från Madrid afgångna kurir, som skulle förelägga drottningen till sanktion den af kamrarne antagna municipallagen. Denna sanktion gafs genast, och i samma ögonblick kuriren med densamma återvände till Madrid, var handkyssning i palatset, till hvilken garnisonens officerare blifvit admitterade. Den 46 ingaf :Espartero, som i de konferenser, han förut baft med drottningen, icke kunnat förmå henne att vägra sanktion åt den ifrågavarande lagen, sin afskedsansökan i en skrifvelse, som var bestämd att offentliggöras. Detta dokument säges vara affattadt i de skarpaste ordalag och innehålla anklagelser, icke blott emot Mministeren, utan emot drottningen sjelf. Om man får tro väl underrättade personer, så begagnade generalen några bref från sin gemål (statsfru hos drottningen), såsom grundval för formliga beskyllningar emot drottningen, och man försäkrar, att i hans skrifvelse finnes uttrycket: E. M. bar brutit sitt löfte (Falto å su palabra). Chefen för hans generalstab, Linage, uppsätter, såsom det berättas, ett manifest till armåen. Fastän lugnet i vår stad ännu icke är stördt, visa sig dock omisskänneliga spår af jäsning. Grupper hafva bildat sig på platsen dela Rombla. Espartero bar talrika anbängare; en serenad har blifvit honom gifven; armeen är honom helt och bållet tillgifven; nationalgardet i Saragossa är stämdt för insurrektion. Municipalitetet i Barcelona, och äfven i andra bety. dande städer, har kraftfullt protesterat emot den ifrågavarande lagen., De öfrige uppgifterne i fransyska blad, om mm Lr oe