Aftonbladet – 3 augusti 1840, sida 1

af marskalk Valee angående händelserna i Algler, enligt hvilken både Medceale och Mildana nu ionebafvas i säker besittning af Fransmännen, Arabernpas skördar äro förstörda och Abdel-Kaders leder glesna. — Enligt rapporter angående blokaden af Buenos-Ayres lär ingenting stort dermed kunna utiättas, om ej landstigniogstrupper sändas till eskadern. Emellan Franska och Holländska regerinIgarne underhandlas nu angående betryggandet af eganderätten till tryckta skrifter genom eftertryckets förbjudande. Detta är at stor vigt för Franska litteraturen, oaktadt eftertryckningen af Franska böcker egevWigen sker i Belgienp. Men, såsom stöd för sistnämnde Iands vägran alt hämma densamma genom lagar, åberopas alltid, att Holland eljest drager fördelen deraf, och detta inkast kommer således nu att förlora sin kraft. SPANIEN. I Barcel:ona skola oröliga uppträden hafva förefallit i anledning af Esparteros resignation, och ett Fransyskt blad vill till och med veta, att republiken blifvit utropad och att Espartero förklarat sig för diktator. Vi hinna ej i dag alt ur de vidlyftiga tidningsartiklarne härom göra något sammandrag, men skole i morgon återkomma till detta ämne. — Äfven i Madrid har varit oroligt. PREUSSEN. En minister-förändring pågår äfven bär. Furst v. Wittgenstein drager sig tillbaka och Hr v. Rochow intager hans plats som minister för kongl. huset. Legationsrådet Eichhorns utnämning lill minister för ecklesiastik-, undervisningsoch helsovårds-angelägenheter bekräftas. Konungen har uppkallat till sig en trädgårds direktör (Lenn) som haft bestyret med förskönandet af Potsdams trädgården och djurgården, och frågat honom om han hade sett Dessau. Då denne jakade bärtill, yttrade konungen, att hans land väl vore för stort, för att han skulle kunna på sätt Dessaus furste lyckats, göra det till en trädgård; men att han likväl önskade att kunna förvandla trakten af Berlin och Potsdam till en sådan. Detta kungliga företag synes verkligen erfordra all enväldets kraft emot flygsandens demagogische Umtriebe.n Konungen har nu tillåtit, att en fest för boktryckerikonstens uppfinning får firas d. 28 och 29 dennes. Programmet för begge dagarnes högtidligheter är utfärdadt. — Den nya jernvägen ifrån Magdeburg öfver Cötben till Halle öppnades den 22 Juli. ÖSTERRIKE. Furst v. Metternich hade anträdt den länge omtalta resan till Böhmen d. 49 Juli, med sin furstinna. Baron v. Oiterfels har öfvertagi stats-kanslersbefatiningen. Det tros att fursten lärer i Königswarth komma att sammanträff med fere höge personer. Att arresteringar skett till följd a! upptäckta nya demagogiska stämplingar i Italienska staterna, bekräftar sig; 435 personer äro häktade och en deribland vid namn Heinrich Mayer, enses såsom en af de verksammaste ledamöterna af hemliga samfunden. — Grefve v. Dietrichsteins utnämning till den vigtigaste diplomatiska posten i Turin, sedan han, till följd af sina emot Belgiska styrelsen förnärmande utlåtelser, blef på dennas begäran rappellerad, har föranledt demonstrationer af franska kabinettet öfver ett sådant mot de diplomatiska bruken stridande steg. DANMARKE. En adress, sora redan erhållit 408 underskrifter, cirkulerar i Köpenhamn och har följande lydelse: aUndertecknade, borgare i hufvudstaden, anse det för vår pligt met konunjig landet, oss sjelfva och ständerna, som blifvit valda, att göra konungen bekant med folkets önskningar och behof, att uttala vår innerliga öfvertygalse, att en verklig och nödig borgen för Danmarks lycka, nu och framdeles, ligger deruti, att konungen tillerkänner folkets representanter en verklig andel i lagstiftningen och beskattningen. Historien och egen erfarenhet hafva lärt oss, hur långsam och oviss folkets utveckling är, hur vacklande dess belägenhet och hur svag dess samhällighetsanda äro, med hvilka pålagor det belastas och hvilken statsskuld kommer att trycka dess skuldror, då man icke behöfver folkets. bifall för lagars stiftande och pålagors bestämmarde, och de hafva lärt oss att dessa olyckor varit vårt fosterlands lott, oaktadt Danmark icke saknat konungar, som med den redligaste vilja arbetat för dess väl. Samma förtroende och kärlek till konungen, som lifvat våra förfäder, hysa vi för Christian VIII; men detta är blott ett skäl mer att lägga de högtärade ständerna på hjertat, att de må säga konungen hvad vi hans trogne och tillgifne undersåtare af honom vänta och hoppas, nemligen att han måtte tillerkänna representationen en beslutande medverkan vid så väl lagstiftningen i allmänhet, som hast2ämaiidandat åf inkamnmantar nakrÄittasftam scen