Aftonbladet – 1 augusti 1840, sida 4

aValsens behag), qvedrilio. . . Sirguss. Aria ur Wilhelm Tell, exequerad på ccornet å pistons af Forestier de Fes so so A Rossini. aLudy Melvil, quadrille. . . . . Musard. Andra afdelningen. Ouverturen till Wilhelm Tell . . Rossini. Till den skönaste, valser . . . . Strauss. Variationer för violin, exequerade af Sochwaederle . cs . . . . . Beriot. a Fastiffp, quadrille . . . . . . Musard. Ouverturen til aFidslio . . . . . Beaethbowen. aElisap, valser .. . . . . . . . Lebitsky. Tolf numror, — det är det vanliga antalet, — deribland fyra ypperliga ouverturer och tvenne solosaker, utförda af virtuoser med berömda namn, — Forestier, far och son, anses jemte Dufråne som de förnämste exekutörer på det moderna och vackra blåsinstrumentet cornet å pistons, — kan man billigtvis mer begäIra för en franc? och när man härtill lägger det verkliga angenäma och trefliga i sjelfva 1okalen, en af de mest lysande, men på samma gång af en sträng etikett minst besvärade, kan iman för sitt nöje hättre använda dessa tjugu IsouU:? . . . . Jeg här för dem hos Hr Musard ardra qvällar fått höra delar af Beethowens cmollsoch f-durs-symforier, och Lingfredagsaftonen ipgenling mer och ingenting mindre än Händels oratorium: aMessiasy. Under uppehållen mellan de serskilda numrorra har man tillfälle ait förfriska sig, om man så behagar och vill kosta på sig, med en glace eller en sorbet, i en med salongen omedelbart förenad kafe, en af de briljantaste i Paris. Eller köper man sig en aftontidnirg och sätter sig alt studera. Ty, ser du, tidringarna, dessa tidningar, som du i bjertat hatar så mycket, det är nu en gång kommet derbän, att de skola vara ölverallt och förfö!ja en, jag tror, in I andra verlden! Du har dem i hvartenda gathörn, du bar dem krirg dig, om du går att: promeneia i en offentlig trädgård, de stå vid, vagnsdörren, om du på gården af ett amessagerie, stiger i en diligence, för att resa bort, de äro dig till mötes hvartbän du vänder dig för att dricka en kopp kaffe elier ett glas öl, de hänga dig i rockskörtet när du går in på ope: ran och trängas om platsen med dig på parterren, de klappa dig på axeln och buga sig för. dig, bäst du vid ljudet af Hr Musards galoper dansar itankarna direkte ini elyscen, Och detta är bokstafligen sannt. Fiolernai orkestern hafva icke väl dragit ut sista slutstråket af ett stycke, förrän tidningsbäraren, höjande sin entoniga stämma med det vanliga: aIrentre-actel demandez Lentre-zc!te, trois sous! Demandez Lo. Mvunitcur parisien, journal de soir, tiois svusiy, börjar sin rund kring salen, fliktande åt höger och venster med ett blad till prof. Men täflande med honom att insinuera sig hos den ärade publiken, kryssar emellan bänkar och stolar; en liten qvinlig varelse, nystärkt och nyst:uken, med den småskälmska hvita grisett-mössan och ett kort förkläde, en ung, täck cbouquetierex, famn och händer fulla med friska doftande buketter i rena, omsorgsfullt hoprullade pappersstrutar, med hvilka hon niger för hvarenda kavaljer, som bon ser ha fruntimmer i sällskap med sig. cAd, minsann! en alltför söt camelia! utropar någon af de sköna, och sträcker sig, liksom af sigtslöst, men med en half blick på sidan åt sin riddare, fram mot den erbjudna blomstruten; — det är dock någonting så romantiskt att sitta och uppsuga parfymen af en ros eller en violette, medan man lyssnar på vacker musik! — Och kavaljeren tar upp sin börs cch öfverräknar hastigt sina damer, de äro so Sjus ban väljer då sju af blomster: flickans utsöklaste buketter och presenterar åt de nådiga hvar sin . .. . Fan besittal det kostar pengar att vara en artig karl! Detta om Musards soirer. En värdig rival till dem är e cencert valentino,, älven aconcart S:t Honore, kallad efter S:t Honoregatan, der den bar sin Ioka!l. Dess orkester består äfvenledes al åttatio personer, står under en viss monsieur Valentinos ledning och är kanske öfverkufvud till och med mera jemnt vald än Musards. Den bar likväl icke lyckats vinna alldeles sarsma vogue som Vivienne-gatans konserter, och häruti bar utan tvifvel sjelfva salongen icke så liten del; från första början en förebild till Musards, är den nu gammal och i många stycken förfallen, förgyllningarne äro urolekta, och ornamenterna bevittna föregångna iders mindre eleganta än präktiga smak. 1 en stad, der ytan betyder så mycket, somi Paris, ir det naturligt, att sådant skall ega en vigt i vågskålen. Dessa konserters säsong inskränker sig till röstoch vintermånaderna. Hvarannan afton ir inträdespriset en franc, och programmet anordnadt i likhet med Musards, eller med blanlade cuverturer, solosaker och dansmusik, De ndra qvällarna lemnoar herr Valentino quad; ilerna å sido och ger så kallade grauds ceoncerts extraordinaires, för två francs, då man vär får höra Gluckska ouvertyrer samt andra klassiska stycken, och sednare afdelningen alltid atgöres af någon större symfoni helt ceb hålen, oftast någon af Beethovens. Man griper sig till och med an med hans Eroica,, Da ir en allmänt gjord anmärkning, att största dern a a a a SE RNE (SE Nee stunlas mot fullkomlig säkerbet i hrandfen FR , a Er ora Annans LA I SL Cå ME OR KN B FR AR F c N A g i