Aftonbladet – 1 augusti 1840, sida 1

ning och uppfostran förblandade. Yrkade åter remiss. Posten Astrand svarade, som flere Telaro, på förebråelserna för obskurantism. Stzolorna ä:o blot ett surrogat för eller supplement till fö:ä dra-under. visningen, och utan denna den verldsliga uuder visningen ej mycket värd. Tvång bör till och med tunna användas. Instämde med Hrr Nibelius, Hedrer och Geijer. Lärare-lönen torde dock vara nog dryg på sica ställen; och böra presteroa hefva högsia vården om undervisningema, men ej dervid biträdo. Prosten Sylvan gillede betäckandet. Skolan bör verka ordningssinne och håg för undervisning; men slägtets omskapning till dygd torde svårligen vinnas. Då skolan vore institus af kyrkan, borde presten också vara skyldig och hafva rätt att vaka öfver det troslif, som lefves så väl i skolar, som kyrkav. Men presten har mera förbindelse till kyrkan äa skolan; hverföre det torde vara äfventyrligt att draga honom derifrån. Adjuoskten kunde dock vara lärare. Prosten Sidner: Skolan bör ej inverka på famillifrets helgd, men när denna brister bör sko Jan vara. Tillskott af 735,000 å 400,000 Rdr bör ef lagstiftaren bestämmas; men böra kommunerna få reglere. I Talareus pastorat är ej skola möjlig. Religions-läraren bör kontrollera och, om möjligt, deltaga i undervisningen. Ider bör bestämmas. Skolorna I stifven böra gilva lärare. Posten Bergqvist instämde med Err Agsrdh och Nibelius Barnen böra uppväxa I den tanke, ati da, näst Gud, hefsa föräldrar att tacka för a:l; och uadervisningen blir religiös då först, när den går f ån och will ett godt hjerie. I betäskandet borde dei, gom är regel, vara Undsnieg. Esitor Laurenius trodde fordringsrne, efter geno:släsendet af den Koog. proposiionen, och fl:re on vid så väl förra som denna Riksdag, Vara skölias. Ville, trär frågan förekommer i U:sskoitet, dit han y:ksde återremiss, söka göra sina åsister gältande. Diskussionen siuiades och betänkandet åierremitterades enhälligt. END