Aftonbladet – 29 juli 1840, sida 3

vill vu UU Mite: VIT veDB 75 700500 Dean dåvarande Föredraganden af Handelso Finansärender har numera ej tillgång till Stat rådets protokoller, men hen ville mionas, att ha för att få princisen om fix spanmålstull tillämpa :åi underdånighe: afstyrkte alla de här ofvan a märkta nedsättningarne af införselstullen, ehu sådant icke är af Konstituiionsuiskotiet auförd hvarken i memorialet A2 43 eller det under M 17 JM 87. Anmärkning om dröjsmål med afgöre! det af frågan om näringsfriheten: kuanande bärv tillika anföras de lika boskaffade anmärkningspunl terne: J4 63, att klagomål öfver oförrätt, lidena en förman, först efser nära 3 åre förlopp blifvy till slut befordrad; JG 67, att frågan om Konvo kommisssriatets upplösning ej blifvit afgjord; san JM 69, att en Föredragande låt! frågorne, röras indelia räntorna och förändrade grunder för ma kegångssältningen, hvyila på cbestämd tid. aDet är olltid obehagligt för en föredragand att få mål uppskjulna. Statsrådets protokoller utvisa, att alla de ar märkta målen blifvit af Föredrsganden handlsgd -Joch i uaderdåaighet anmälda med hans yttrande: Uppekofvet med a:görandet har härröst af orsake lsom det icke berott af honom att undenrödja. Hved serskildt beträffar frågen om indelta rär torpa, så hafra svårigheter derwid uppstått geno: den protest, som ett Riksstånd, under åderopand af sisa peivilegier, vid sista Riksdag till Kong Moj:t isgaf emot dö 3 andra Ståndens beslu; I äm Inet: och den dåvarende Föredraganden for Han delsoch Finansärenden kan numera ej vara led san öfver dröjsmålet med frågans afgörande, seda anlednisg är för handen, att den, i följd af Stats utskottets överläggningar och tillstyrkanden deror vid denna Riksdag, skall blifva slutligen afgjor på eti bättre och fullständigare säit, än som föru var föresliget.n Ja 28, 2 mom. Anmärkning emot beviljadt an siånd med åierbetalningen af förskott till enskil man, för undsättniogsåtgärder i de norra länen. De reisen år 4834 vidtagne åtgärder för d norra länens undsättning åsyfade, dels att befri staten ifrån sådava förluster, som direkta under stöd från des3 sida medfört under föregående miss vextår, dels att för invånarne bereda nya tillfälle: till arbetsförtjonst. Det förra af dessa syftemål ha uppnåtts genom da förskott, som lemnades enskilv man emot förbindelse att anskaffa och tillhandabål la vissa qvantiteter spanmål, det sednpare genon hans åtsgande stt befrämja industriella företag in om norra orierue. Genom flera på hvarandra föl jande missvexter derstädes och för att hindra e brådstörtad indrifning eaf de försträckningar, son entreprenören lomnat alimogen, blef det nödvän digt att medgifva enstånd red återbetslningen a da förskott hen af Staten erhållit, och för hvilker säkerhe: var ställd. Då man erinrar sig den be tydliga afskrifning, Rikets Ständer vid sista Riksdag nödgades bevilja å undsättningarne till Norrbottens och Westerbottens län efter 4830, 1831 1832 och 4833 årens missvexter, så måste de sedermera vidtagne åtgärderae för understöds meddelande åt nämnde läns innevånare anses innebära en verklig förbättring. JM 30. Anmärkning emot beslutet, att förseglade bref icke må med ångfartyg och seglande fartyg samt diiigenser fortskaffes snnorlunda än för postverkeis räknieg. aDetta beslu; föranleddes af omsorg för postupbördens oförminskade belopp. Långt ifrån att medföra någon olägenhet för alimänheten, bereder det beqvämlighet och säkerhet för den:aramsa, och 8ynes snarare förijena glilande än klander, helst ezär Olverposidi:ektörz embeteis förslag, att utsträcka förbudet emot brefs förande äfven till resande och passagerare, icke blef eniegel.n JM 31. Acmärkning emot beslutet, ati personer små ifrån korrektionsinrästninger till sjöljenst uttages, utan upplyllende af vissa formaliteter. Då ett stort snisal af da på korrektionsinrättningarne insatte personer endast i följd ef bristande försvar der qverhöllog, och det icka kan förmenas hvarken skeppare eller någon annan, att i sin fjenst anisga sådans personer, eller till och med dem, som efter utståndet strat ställas på fri fot; så synes det, uppå fångstyrelsens hemställan, tillkomna upphäfvande af vissa formalitere: vid korrektionisters utiagande till gjötjenst och deras förbyrande så mycket mindre kunua leda till de deraf befsrade vådliga följder, sem nyttan af dessa formeliteters bibehållande i öfrigt är tvetydig JM 37. ÅAaomärkving emot boslutet den 46 Maj 1835, att behållaa öfverskott å Statsverkets inkomster ej skola till Riksgäldskoatoret lefvereras förrän, efter Rikehufvudbokens afslutande, liqvid om samma öfverskowt blifvit uppgjord. cKonstitutionsUttkottet har icke tillkännagifvit af hvad anledning detta beslut tillkommit. Sedan naemligen, i följd deraf ett statsregleringen vid sista Riksdag, hvad utgifterna beträffar, tog sin början med år 1835, ehuru den påräknade högre inkomsten af tuiloch bränvinsbrännings-afgifterne icke erhölls förrän ifrån och med år 1836 —, det blifvis nödigt, avt å Riksgäldskontoret anvisa ett extra statsanslag af 570,000 Rdr för år 4835, och Rikets Ständer hos Kongl. Mej:s anmälde beslutet om dotta anslag, hvilket likväl ej fick af Statskontore3 lyftas förrän under Januzri och Februari månader år 1836 med hälften under hvardera månader; så uppstod omsorgen ait tillse, det medel ej måtto saknas för Statskontorets uibetalningar undor sista qvartalet af 1835; för hvilket år i alla fall en betydlig del af inkomsten icke förrän det påföljande året inflöt. För öfrigt må märkas: att vid sista Riksdag ingen tillgång för Riksgäldskontoret beräkrades, eller ens förräntades, genom öfverskottsmedel från Statsverket, men att sådana likväl blifvit dit aflemnade till ett belopp af mer än 1,500,000 Rår till och med för året 1837, hvarigenom Riksgäldskontoret kommit i tillfälle, att med betydlig besparing af räntor, uppsäga och inlösa sina utelöpande obligationer. JM 39. Anmärkning emot anvisto anslag å 2:a huvudtitelns besparingar tillaflöning för öfverfödiga tjenstemän inom Kongl. Maj:ts Kansii. Det genom Handelsoch Finans-expeditionen derom utfärdade beslut härrördeifrån de uti andra Statsexpeditioner vidtiagne åtgärder i afseende på personella regleringen, hvarvid omsorgen för ärendernas behöriga gång hade fordrat anställning af fullt tjenatbara porsoner, ehuru de äldre tjenstePER STRED MS FAR SPOTTA DON PL BIE TTTKDE SF NGT RTR RRD LDRREE