MJ w Ule AA JIE DUR VIA nde val IUUVDB NIJGLUSUUUvVbL UL sprängningen i fingret, och jeg fann, då jag dagligen flera gånger höll den i vatten, att den, utan att på minsta vis inflammeras eller suppurera, inom kort tid blef läkt, endast efter afsöndring af något hvitt slem. Derigenom blef jag öfvertygad om det kalla källvattnets läkeförmåga, och då jag berömde detta medel för andra, erfor jag af gamle erfarne män, att detta alltid inträffar, och kunde de äfven berätta för mig många fall, då det kalla vattnet, men intet annat medel hulpit. Men snart I skulle jog få erfera på min egen kropp, hvilken kostbar gåfva af skaparen ligger förvarad för oss I menniskor i kallt vatten. År 4819 bände mig nemligen den olyckan, att så väl refbenen på verstra sidan blefvo bräckte, OO OSP OTO MM MLS I sömn. Ison, som Iter uttryckte. som äfven några tänder iIntryckte, genom kullkörning med en lastad arbetsvagr. Den ifrån den närbelägna staden tillkallade läkaren, förklarade min åkomma för obotlig, i så måtto, att vid hvarje brott af refbenen, knölar skulle formera sig, som, vid den måttligaste ansträngning, skulle nödvändigt förorsaka plåga, och det hela lifstiden igenom. Härpå förskref han kryddor, som, kokade i vin, måste påläggas. Dessa omsleg gjorde mig snart den största plåga, så att jag icke förmådde uthärda dermed, utan ref bort de varma omslagen. Jag erinrade mig nu mitt kurerade finger, och gjorde omslag af kallt vatten, hvarigenom den rasande värken lindrades, och jag föll i en länge saknad Jag hade mig bekant, att en annan perlikaledes hade bräckt refbenen, på det sätt uttryckte och bragte dem i sitt förra läge, att han lade sig med underlifvet öfver kanten af en stol, och det så, att öfra delen af kroppen blef fri, och genom det han höll andan, blefvo refbenen åUnder den häftigaste smärta gjorde Ijag äfvealedos samma försök flere gånger, och fann till min stora glädje, att refbenen böjde sig utåt. Genom fortsatta omslag af linne, genomblött i kallt vatten, blef jag på några dagar, utan att känna af särfeber, så vida återställd, att jag kunde gå, och fördref efterhard så fullkomligt det onda, att jag I på år och dag icke kände det minsta spår af värk, I kunde företaga alla kroppsrörelser med ledighet, och inga elaka följder hafva qvarblifvit. Sednare tilifällen att läka med kallt vatten fann jag hemma hos mitt folk vid stötar, ledvidningar, sträckningar o. s. v. Flera grannar, som fingo kännedom om detta botemedel, vände sig vid dylika tillfällen äfven med framgång till mig, och så kom jag på ; visst sätt i rop inom den omkringliggande trakten. Tilloppet af sjuka personer, och de kurer, som lyckades för mig på denna enkla väg, bestämde mig efter hand ati använda i allt större omfång läkemetihoden med kallt vatten. Till en början höll jag för rådligast att bada den sjukes lidande delar i kallt vatten; likväl märkte jag som oftast, att den sjuke led den största plåga utaf den derigenom uppkomna inflammation, samt äfven genom det! mångartade utslag, som kastade sig på dessa delar, ! och jag blef betänkt på den omständigheten, av fortleda eller afleda inflammationen. Härpå blef jag snart uppmärksam, under det jag lät bada andra kroppsdelar, men icke den lidande, hvarvid jag likväl anbragte kalla vattenomslag. På detta sätt kom jag på sitts,fot,hufvudoch ögonbad. Ganska ofta besökte mig sjuka, som redan länge hade lidit af frysning eller fortfarande kyla i fötter och händer, och frågade mig till råds. Jag visste icke något bättre medel att tillstyrka, än svettnipog i sängen. De gjorde detta, försäkrade HlHikväl, att de sluppo frysningen endast under svettningen, men efter densamma hade de återfått den svårare än förut. Jag rådde dem doöerföre till en lindrig tvättning af kroppen med en svamp efier svettningen, hvilket råd bade de bästa påföljder. Hudens verksamhet blef befordrad genom öfverstrykningen med den fuktiga svampen, den sjuke stärkt, och den förut innesiutne värmen uispridd öfver hela kroppen genom den påföljands friska blodcirkulationen. Denna omständighet lärde mig att ett ordentligt katlt bad på svettningen icke kan skada, och så införde jag den för kroppen så välgörande svettningen före det kalla badet. Den sjuKe blef likväl ofta under svettningsperioden ganska matt, och jag försökte, för att undanrödja afmattningen, öppnandet af fönster, för att stärka kroppen genom inandning af frisk, ren luft, och . det välgörande irfl;tandet af dessa medel visade sig öfverallt, så att en missgynnande påföljd häraf! ännu icke förekommit mig, oaktadt den så vidsträckta användningen. Den brännande törsten och oppressionen under bröstet hes de sjuke under svettningen, föranledde mig att låta dem dricka några glas vatten, och jag gjorde dervid den iakttagelsen, att vatinet försatte den sjuke i ännu större transpiration; att det alltså ingalunda kyler, utan fastmer stärker och på ett välgörande sätt värmer den sjuke genom sin upplifvande kraft. Sednarc observationer vid kroppens tvättning och badning bekräfta min förmodan, när dess utdunstning tydeligen blef märkbar och vid blotta tvättningen ett kännbart brännande i huden, att blodomloppet alltså blef vida verksammare, och icke, såsom vid varma bad, (der bledet ögonblickligt upphettas) förorsakade dess stockning, efteråt afkylde, nedstämde nerverna, eller qvarlemmnade ett trögt blodomlopp. Användbarheten af svettningen för olika sjuka, syntes dernäst vara ändamålsenligsst för dem, hos hvilka jag kunde sluta till förderfvade vätskor och qvarhållna orenligheter. Det åsyftade utslaget bief derigenom befordradt, och den värk stilled, som isynnorhet plågade den sjuke. Ofta fann jag likväl personer, hos hvilka aktiviteten i huden alldeles icke kunde sättss i gång, och der läkare, eftor de sjukas utsago, redan för flora år sedan fruktlöst arbetat att uppväcka den, och brinritz, förena sig der och flyta med sitt blara friska vatten tätt förbi. Deua begognas äfven till badning vid den brunnsoch bsdinrättning som i sjelfva staden nyligena blifvit anlagd, och som i flre afseenden är ändamå!genligare inrättad, än den vid Gräfenberg. Klimatet tycktes vara lika med dot i medlersta delen af Sverige. 1838 mot hösten uppförde Priessnits ett mycket stort boningsbus af tegelsten, hvarpå takrosningan nNnreattes I härian ef RSantomher )