samhället, bör man nödvändigt asätta något annat i stället,; så hafva äfven bränvinets utrotare företagit sig att rekommendera förtäringen af öl, för dem, som skola afvänjas från bränvin. Så välbetänkt denna substitution af öl för bränvia än må synas, visar likväl erfarenheten, att bränvinets dyrkare ingalunda derigenom blifvit förförde till den önskade ölomanien utan tvärtom funnit en medelväg mellan båda ytterligheterna i det att de, med stöd af ordspråket, det ena goda förskjuter icke det andran, numera alltid taga ett godt glas öl ofvanpå supen — måhända den vackraste lösning af problemet att förena det nya med det gamla, som historiska skolan ännu har att uppvisa. Sjelfva det räsonnabla i pykterhetsvännernas tillbud är alltså just orsaken till ändamålets förfelande, och hvaraf kommer väl detta, om icke deraf, att bränvin och öl äro hvarandra alltför litet motsatta? Annorlunda hade troligen försöket slagit ut, om man i siället för öl, bränvinets fosterfader, rekommenderat dess arffiende, kallt obemängdt vatten. Anledningen till denna förmodan hemta vi från en liten, nyligen utkommen brochyr: cOm valtenkurer t allmänhet ochden nya vattenkurmetoden vid Gräfenberg isynnerhet; antecknadt på stället i Augusti och September månader 1838 af en Svensk, hvilken brochyr vi härmed anmäla. Man kan svårligen vid dess genomläsning, isynnerhet om denna företages på en varm och qvalmig sommardag, undgå en viss längtan att genast låta sig öfversköljas af de Gräfenbergska duscharne, både utoch invändigt. Förf. demonstrerar med den lyckligaste framgång det kalla vattnets företräde framför allt annat fluidum, mixturer eller simplex. Liksom bränvinet, kyler det och värmer, hopdrager och utvidgar, muntrar och nedstämmer, stärker och slappar, allt efter omständigheterna, och eger dertill den hos bränvinet allmänt erkända förmånen, att ju mer man dricker deraf, dess mer vill man dricka. Den store upptäckaren af alla dessa det kalla vattnets utmärkta egenskaper är, som man vet, Priessnitz, och om någon frågar hvem Priessnitz är, så! svara vi bonom med följande utdrag ur brochyren, hvilket en hvar lärer läsa med nöje: aPriessnits, som är född den 3 October 1799, fick ingen videre bildning i sin ungdom, än den skolundervisning, som vanligen lemnas landibrukares barn, som äro ämnede att en dag plöja den ärfda togen. Redan på sitt sjuttonde år (ännu fullkomligt obekant med så väl äldre som nyare vattenlakares försök och erfarechet) gjorda ban tilifälligtvis först på sig och de sina, till och med på djur, alltid lyck!iga försök, likväl till en början blott på friska sår. Snart blef detta bekant i grannskapet, och i hsla orten, som var temmeligen blottad på läkare, och pu anlitade honom om bjelp de som j: ledo så väl af friska som gamla sår, hufvudvärk, lätta inflammationer, rheumatiska lidanden, och funno den också genom bruket af kailt vatten till drickning, till omslag och bad. Genom dessa lyckede kurer ökade sig hos Priessnits tron på vattnets allmänna läkekraft, och det snart så mycket tiliförlitligare, som genom dess bruk äfven sådana sjuka funno bot, hvilka redan en längre tid hade nyttjat andra medel utan påföljd. Genom den efterhand allt vidare utspridda kännDedomesa om dessa lyckliga vattonkurer, blef mängden af tillsttömmande patienter allitjemt större, jemte det att han blef kallad till bjalp till åtskilliga orter, hvarest talrika skaror af sjuka, mestadels folk af den fattigare klassen, anropade honom om hjelp. Snart vexte hans ryktbarhet såsom mästare i läkarekonsten med vatten, och äfven förmögnare hyste förtroende för hans följdrika rådslag, ehuru -han hos ds mesta hade att kämpa med hårdnackade och mångåriga åkommor. Detta kunde icke förblifva obemärkt. Priessnits blef anklagad och beskylld för fuskeri I medicinen. Men då den härigenom föranledda undersökningen upplyste, att han icke betjente sig af något annat läkemedel än kallt källvatten, och att genom detsamma många, som ledo af giktartade och rbeumstiska krämpor, blefvo verkligen återställde, så blef väl af vederbörlig auktoritet honom medgifven tillåtelse tilll fortsättning af sin kurmethod, men hans görandel! och låtande borde likväl följas med vaksamma ögon. I: För att au unna svara emot många sjukas önskningar, att erhålla logis hos honom sjelf, uppbyggda han 1829, nära sin boning och de öfriga små husen, hvaraf Gråfenberg ) består, ett brädhus för ) Gräfenberg är en bondby, belägen uti Österrikiska Schlesien, nära den lilla staden Freywaldau och på dess område, hvarföre byns femton åboer höra till stadsförsamlingen och ega borgarerätt istadsn. Från den starkt befåstade Preusiska gränsstaden Neisse ligger det fyra Tyskal mil och fån Troppau åtta och en half mil. Beo-l lägenbeien är ovanlig och skön. Boningshusen äro anlagde i en sträcka, nedåt en startt sluttande dal, och öfverst har Priessnits sin bostad. Stora böjder, som äro utgreningar af Sudetiska Dbergsrygasn, omgaifva den på närmare ech längre afstånd. Dessa höjder kallas berg, ehuru deras sidor öfverallt äro beklädda msd den herrligagte gröda, och på döras öfversta toppar bära de res: liga skogar, för det mesta bestående af bok,lärketräd och gran. Det är öfverst på en sådan höjd som den källa är belägen (949 fot högre än -staden och 2,331 fötöfver häfvet) som cj blott, till nio upp uti skogen inrättade starka doucher (nemligen tre för damer och 9ex för herrar) lemnar vatten, utan ledes dess vatten äfven genom 1 jorden nedgräfda pumpstockar vad till Gräfenberg. VWVattnets temperatur i sjalfva källan var