Article Image
I ULURU vVvII MUYDLaIIVS SAMI VAL VI UIVI SRUV I skolstyrelsen, föreslår jag, att ändras derhän, att sådant må bero af fritt val inom densamma. Det kan ju ofta hända, att pastor är en ålderstigen och sjuklig person, som icke qvalificerar sig för sysslandet, oberäknadt den förutsättning, att man icke torde hafva anledning inrymma högv. Prosteståndet mer uteslutande makt, än hittills, att leda folkundervisningen. HrArvid Ribbings reservation anser jag synnernerligen väl grundad och hoppas, att Utskotten, då ämnet ånyo kommer under öfvervägande, derå gör mera afssende.n Hr Rydin ville understödja sllt, som gick ut på folkets upplysning och bildning; ansåg likväl detta förslag alltför mycket reglemeniariskt och för litet tillämpligt och passande efier våra förhållanden; instämde deremot fullkomligt i Biskop Agardhs reservation; önskade återremiss. Hr Kjellberg yttrade sig äfven för en återremiss. Hr Jacobi förenade sig i Hr Christierssons anmärkningar. Dot vore alldeles omöjligt för små bern, som bo aflägset från skolan, aw bhbvar dag besöka densamma och gå 4!, mil om dagen, i synnerhet om vintertiden och i snöyra; man kunde icke ens fordra detta af vuxna menniskor, mycket mindre af barn; talade emot ambulatoriska skolor och biträdde det förslag, Biskop Agardh framställt. Äfven lönen vore för låg;läraren borde kunpa påräkna sin fullkomliga bergning, om han skulle kunna uppfylla sitt kall; 46 tunnor spanmål vore alltför litet; yrkade på dessa och de skäl, Hr Ribbing anfört, en återremiss. Hr Levin redogjorde för Utskottets motiver; Utskottet hade ej velat göra intrång i föräldrarnes rättighet, att sjelfve uppfostra sina barn, men ansett, att de, i allmänhet taget, på landet, för närvarande icke egde förmåga dertill. Det högsta Utskottet trott sig kuvna föreslå, vore en fast skola för hvarje sockan; det vore ej förloradt, hvad som möjligt vis kunde läras i ambulatoriska skolor, 0. 8. Vv. Hr Gustafsson: Då man tyckes förundra sig deröfver, att Utskottet fästat så litet afseende vid de åsigter, som i Hr Biskop Agardhs reservation finnas uttryckte, så får jag upplysa, att Hr Biskopen, såsom ledamot af första afdelningen, tagit den verksammaste del i detta betänkande, och att Hr Biskopen funnit detsamma vara vackert och väl affattadt; men, för att ej lösrycka något derur, vilie Hr Biskopen endast förbehålla sig sin rätt att reservera sig; och kunde således de åsigter, Hr Biskopen i sin reservation uttalat, icke blifva föremål för någon diskussion, då de af Utskottet ej voro kända. Utskottet har för öfsigt icke förbisedt föräldraundervisningens vigt och värde, hvilket i 4 G af betänkandet tillräckligt antydes. För öfrigt, och då Bondeståndets ledamöter så allmänt yrkat på skolors inrättande, -hvari undervisning, lämpad efter tidens fordringar, kunde meddelas, och då de fleste inom Utsk. yrkat högre kunskapsmått af de utexaminerade barnen, än det af afdöln. förgslagna, torde få antagas, att endast få föräldrar af allmogen för närvarande sjelfve kunna undervisa sine barn; och att många fattige, som nödgas använda sin tid endast till förvärfvande af en knapp bergning, och som derföre tidigt börja sin dag och sent gå till hvila, ej ega någon tid öfrig för det angelägna värfvet att undervisa sina barp. Innanläsning kan dock alltid, till en början, vid läglig tid företagas hemma, helst Utskottet ej bestämt skolgångens början före 7 års ålder. — I en framtid torde således vara att förese on mera ordnad ech ändamålsenlig föräldraundervisningp. Hr Geijer erkände den goda afsigt och det nit Utsk. ådagalagt; anmärkte, att lönerna voro i allmänhet nog lågt beräknade; det vore af största vigt att få skicklige lärare; talade emot belöningar; genom dylikas utdelande erhålla barnen det begrepp, att, då de göra sin skyldighet, böra de erhålla uppmuntran; önskade på redan anförda skäl återremiss. Hr Billing. De Tal., som här instämt i Biskop Agardhs reservation, bade utgått från den åsigt att, efter det förslag Utskottet framställt, hemläsning ej vore möjlig; trodde likväl, att det reglementariska i Utskottets uppställning ingalunda hindrar en sådan. Det goda, som reservanten åsyftat, vore således ej motverkadt af betänkandet, tvärtom; ansåg i alla fall så många hetänkligheter vara framställda, att en återremiss blefve af nöden, och instämde isynnerhet i Prof. Thomanders reservation. Hr Langenberg instämde i Biskop Adardhs reservation; önskade, på de skäl Biskopen anfört, återremiss. Hr Schartau. Det hade ofta med skäl blifvit anmärkt, att man onödigtvis belastat protokollet med långa diskussioner öfver mindre vigtiga ämnen; denna gåog hade likväl Tal. med glädje hört så många yttra sig, emedan det vittnade om det allmänna intresse, hvarmed denna sak omfattades. Det hade icke varit omöjligt för Utskottet, att i sitt betänkande uppfylla allas önskningar. Några hade yttrat sig emot seminarier; men hade man väl besinnat, att för folkundervisningen behöfdes 2000 lärare? Hvarifrån skulle dessa tegas? det vore ej meningen att härtill taga blott studenter, utan äfven bilda bonddrängar härtill. Hvad de ambulatoriska skolorna angick hade Utskottet endast föreslagit sådana, der fasta skolor voro omöjliga; det var endast ett slags nödfallsskolor. Msn hede äfven enmärkt att lönen var låg; men det var åt Bondeståndets egna ledamöter i Utskottet, som det blifvit öfverlemnadt att bestämma i detta afseende; anmärkningarne i detta fall voro ej eller så väsendtliga, då man endast bestämdt minimibeloppet. Ansåg betänkligt att: förena skollärare-kallet med pastorsadjunkts-beställ-: ningen, så länge pastor vore ordförande i Skoldi-. rektionen; mycket klander mot Utskottet hade visserligen kunnat undvikas, om Utskottet ej gått så mycket i detalj; trodde att en återremiss vore af! vigt isynnerhet som Hrr Ribbing och Wern anfört ! saker, som förtjent Utskottets stora uppmärksamhet. . Hr Höök önskade på skäl som blifvit anförda, . återremiss; äfvenså Hr Berglund, som förenade sig med Hr Wern och i Hz7 Ribbings reservation. ! Hr Brinck förklarade Utskottet sin erkänsla för det nit, hvarmed Utskottet omfattat denna sak; önskade att detta arbete måtte blifva ett slags öfvergångspunkt från ett sämre till ett bättre; Biskop : Agardh bade i sin reservation förebrått Utskottet! Åd mante Ach åke. KM än JM a xx ee mo kem I afen I I

28 juli 1840, sida 2

Thumbnail