Aftonbladet – 25 juli 1840, sida 4

I sammanhang med hvad i går i detta blad! nämndes om domen öfver den bekante Oxford, som tilltalades för mordförsök emot Drottningen af England, meddela vi följande underrättelser angående den anklagades sinnesbeskaffenhet: Advokaten Pelham som åtagit sig Oxfords försvar, har instämt icke mindre än 440 vittnen i den tiillämnade processen, största delen för att intyga att den anklagade är rubbed till sina sinnen. De samtal han sedan första förhören haft med fången i O:d Bailly, bekräfta dennes fortfarande löjliga fåfånga. Såg ni väl, sade denze, buru mycket folk som var tillstädes i rätten och huru de betraktade mig? Hvad min process gör för uppseende! Han efterfrågade noga namnen på en del Herrar och Dimer som voro närvarande vid förhöret, men synaerligen aden unge mannen med svarta skägget, som så uppmärksamt betraktade honom. Då Pelham svarade honom, att det varit Hertigen af Brunsvig, utropade han: cAck, är det möjligt att en hertig kommer för att se mig! Nå det gläder mig. Komma kanske flera hertigar att skåda mig framdeles, under procersen? Då Pelham besvarade detta med ett atreligen icke, och frågade honom huru det kom sig att han så vänskapligt hade nickat åt en af Harrarne på dommarsätena, svarade Oxford: Jo det var Fox Maule, som är med i bemliga rådet och som känner mig rätt väl. Han efterfrågade med mycken enträgenhet om man icke sålde hans lefoadsbeskrifning rå gatorna, om man köpte hans porträtt, hvad de Franska tidningarne beaättat om hovom o. s v. Han gned händerna lifligt under dessa ifriga frågor och upprepade ofta, med synbar sjelfförnöjsamhet: a! lång tid skall msn endast tala om mig! — Huru ryktbar skall jag ej blifva.n Oxford var närvarande vid den predikan, som hölls i Newgate-kapellet den deg då den gamle lord Russells mördare Courvoisier afrättades. Han satt emellan tvenne vaktkarlar, slideles bakom mördaren, och afkörde gudstjensten mycket uppmärksamt. Då bönen för Drottningen upplästes, sntog havs ansigte ett fånigt, grinende uttryck, men i öfrigt betedde han sig anständigt.