hant till hvilken komposition han tagit idken af et spanska dansar-sällskepet, som för närvarande isar sig i Köpenhamn, samt en acAmor och Hynen. Heiberg har skrifvit ett nytt drama aSjusofvarlagen, hvartill Hartman gjort musiken. Publi(eng meningar äro om detta stycke delade. Kom;stentadomare fianas dock, som sätta det i poetiskt värde fullt ut lika högt som cElverhöiv och gAlarne. Heiberg har äfven författat en liten drematiskt bagatell, kallad Emilies hjertklappnping, iom gjort furore, hvilket till icke ringa del får tillskrifvas fru Heibergs mästerliga spel i pjesen. Dsn unga skalden H. P. Holst, hvars dikter vunnit evanligt bifall för sin djupa känsla och stilens elegans, bar ef regeringen erhållit ett resestipendium ef 4200 Riksbankdaler i två år, och ernar sig med det första till Italien. Ingemann har såsom inbjudelseskrift till solenniteterne vid Sorö akademi isnledning af kröningsfesten utgifvit ett skaldestycke, benämndt: Skyhimlen eller den Luke Howsrdska SkylformationsIere betragtet som Billedform for Naturpoesiern semt en Innan liten skrift al samma art: Stjernebilederneas Symbolik. Af Andersen har utkommit ett nytt häfte cÄfventyr för :barp, innehållande cSvinaherden, cRosensifen och Jon Blund. Denne skald håler för öfrigt på med en ny tragedi cMeurer-pigen,. — Qvotlidienne berättar följande anekdot. Hr Guizot, (Franska ministern i London,) har väl en vagn, men inga håstar, och begsgnar sin vagn icke efisre än då han far till hofvet; alla sina öfriga angelägenheter uträttar ban till fors. Då han härom dagen begaf sig till utrikes ministern, och det börjede regas, kom Lord Palmerston åkande förbi ech Guizot blef öfverstänkt med smuts. Lorden ropade till kusten att han stänkt ner Hr G. Jeg kände intet Hr Guizot, ers herrlighet,, sade kusken urskuldande. Skall du inte känna franska ministern på hans gråa hatt och paraply?, röt loröen. — En andlig tick i biktstolen af en person det förtroende att denno varit och stulit ett svin hos en slagtare. aMinsann det var ett svårt brott. Det måste nu godtgöras sade patern. aDet är just också det jeg vill, sade den biktande, och jag har pengar med mig, som jag ämnade bedja er lemna slagtaren för svinet, utan att förråda mitt namn.p Patern tog penningarna och l!ofvade verkställa uppdraget. Omkring ett år derefter återkom samma parson och hade en ungefärligen dylik bikt att afbörda sitt samvete, jemte penningar nu som förra gången. Patern motteg dem och gaf syndaren efter en allvarsam förmaning att återvända på rätta vägen, absolution; men osktadt alla förmaningar återkom han likväl tredje året i samma ärende. cAr då, utropade patern, den skändligaste af alla laster, begäret efter andras egendom, så rotfästad hos er, att ni ej ken afhålla er derifrån? Hvad her ni för godt deraf, då ni likväl ännu eger nog samvete att godtgöra ert brott? Kan ni icke heldre ärligt köpa svinet, än stjäla det? Nej, bästa Hr pater, sade tjufven, om jag köper det, så är det slagtaren som bestämmer priset; nu deremot är det jag sjolf.n