tinga: af siörre Jankjeres diameter an a 7; tum 4 Rdr 24 sk. tull på skepp., underslef såmedelst lättligen kunde ega rum, att, om man blott böjde sång eller bultjernet i ringar genom hvarandra, detta skulle uti packhus af den medgörliga categorien, som verkligen funnes, få såsom grof ankareketting mot den lägre afgiftsn förtulas; vid väf nader af ylle, att både tullvärdena och den dem åsetta inafö selstull voro alldeles för låga, och classifikationerna för mångtaligs; hvaremot bränvinoch bomullsmanufaktluren omhägnats med alltför högt skydd; samt vid raffineradt toppsocker, avr den föireslagne införselstullen icke vore tillräcklig, i anseende till den höga exportpremie, som, serdeles i Belgiska hamnar, är för export af raffineradt socker utfäst; hvarjemte blifvit yrkadt, att införsel af slöjidevaror skulle tillåtas endast till ett visst mindre antal hamnar. . i Af Hr Grapenytiesser, som yrkat en betydligt förhöjd tull å manufakturoch handtverksvaror, samt latt desse måtte få importeras endast till 3, högst 4 hamnar, äfvensom skärpta kontroller. Af Hr Helsingius, som, jemte Hrr Gustafsson, iPettersson, Limnelius, Pousette och Lagerqvist, förenat sig med Hrr Lagergren och Grapengiesser, ihvarjemte, i sammanhang härmed Af Hr Lagerqvist den motion, angående dels en bög till successit minskning föreslagen tull å hittillg föcbudne varor och dels deras införande till enidast några få städer och i fariyg af en viss drägitighet m. m., väcktes, hvarom här nedan vidare förmäles; I Af Hr Wijk, som, jomte det han ansåg öfvergången fiån de prohibiilva till friare handelsgrundsatser böra ske med mycken varsamhet och för mnärvarande en medelväg emellan de begge syst:merna fvara den lämpligaste, yrkat fortfarande: i vissa urell af förbud, serdeles å reffineradt socker, hvarå i Eagland och Boalgien vote medgifven en så hög Hdrawback, att våra inhemska reaffinaderier ej, den höga tullen oaktadt, dermed kunde ushålla täflan; Hatt lågvirke borde medgifvas högre skydd, än de ikommitterade förslsgit; alt vid förtullningar af väfnader, ej blott vigten, utan äfven alntalet måtte tagas till grund; samt alt hvad Hr Lagerqvist föreslagit om inskränkning af införseisrättigheten endast ill vissa städer och i fartyg af viss storlek, äfvenom i vissa bestämda partier, vore af behofvet påikalladt och öfverensstämmande med hvad i andra Hlämder egde rum; I Af Hr Moersing, som, instämmande i kommitteHrades principer i allmänhet, dock ansett 45 procent frvara det maximum, hvarutöfver införselssullen icke borde bestämmas och att, serdeles den å socker föfreslagna borde betydligt nedsättas, samt exporttull landets produkter icke ega rum, äfvensom alla bestämmelser, att med Kommersekollegil tillstånd Hå mot nedsatta eafgifter införa vissa varuartiklar, borttagas; samt specielt: att exporttullen å brädänfdar, dervid förhållandet emellan dem och bräder ej iblifvis rättligen iagttaget, borde nedsättas; I Af Hr Wern, hvilken, med godkännande af hvad Hr Ekholm anfört, ytirade sig i strid med Her Lasraren. Grapengiesser, Lagerqvist, Helsingius vch Wijk. Hr Hallström lnstämde i hvad Hr Lagergren anmärkt :örsnde jeromanufakturvaror. E Af Hr Brinck, att Kommersekollegium ej, på sätt fföreslaget blifvit, måtte medgifvas rättighet att tilJlåta skeppsinvenmtariers och verktygs införande mot nedsatt tull; att vid tobak, tullen å stänger och kafrotter borde minskas till 40 sk. och å sous i stället ökas till 46 sk. samt all spunnen tobak beläggas med 42 sk. tull skålp.; att ej något tullbeiopp boride utsättas i udda, utan i jemna runstyckep; samt datt, för vinnande af tillförlitliga kontroller, tullstjenstemännen borde bättre aflönas, och, vid beslag, få behålla hela den dem tillkommande beslsgsanidelen, utan att behöfva dela vinsten med sine förimän; 4 Af Hr Hjorth, som, då Christisnstad erhållit iKongl. Mej:ts tillåtelse att hafva kreditupplag, men ikommitterade uraktlåtit att uppräkna nämnde stad bland dem, som dertill ega rättighet, yrkat, att denina glömska måtte i den blifvande tullisxan godtgöras; i Af He Bydin, hvilken snsåg den å bomullsgarn föreslagna införselstull vara vida för hög, serdeles uvid jemnförelse med den bomullsväfnader åsatts, imen att deremot tullen å linnegarn borde höjas. I Derförutan yttrade sig vidare å ena sidan Hrr tEkholm, Wallen, Halling, Pelr, Rydin och Bagge, samt å den andra Hir Limnelius, De Mar, Helsingius och Lagergren. Af Nils Strindlund, att jern och trädvirka icke Eborde vara med utförselstull belagde; och förenade sig deruti Jan Erik Jansson och Peter Hansson ifrån Wermland, Peter Pehrsson och Lars Larsson från Örebro län, Lars Boöthius från Stora Kopparbergs län och Håkan Nilsson från Skåne; bvarjemte Peter Pehrsson f-ån Örebro län uti serskildt anförande yrkade, att, intilldess de band, hvaraf teckjernshandteringen för närvarande vore omsluten, blifvit lossade, utförstullen å tackjern måtte bestämmas till ett mot varars värde svarande lika belopp med den, som för stångjern erlägges. Deruti instämde Lars Larsson från Örebro länLars Bölhius från Daiarne samt Jan Erik Jansson från Wermland. (Härefter följer ett utdrag af den serskilda Kongl. skrifvelsen om spannmilstullen, som äfven stått i tidningen.) Utskottet kommer nu till de serskilda motionerna: Hr Cederschiölds, P.G., att all tull måtte afskafIäfas och den deraf hittills ingående Statsinkomst surrogeras genom en bestämd afgift, fördelad antingen på de handlande, eller helst på landets hela läbefolkniBeg. Hr Lidboms, C. J., att alla förbud mot införsel Ijef utländska fabrikater måtte uppbäfvas och deligamma beläggas med en lindrig tull af högst 15 procent, samt att tullen ä alla rudimaterier och machinerier för våra fabrikstillverkningar, hvilka ej till samma godhet kunna erhållas i Sverge, utan måste införskrifvas, må i möjligaste mån nedsättas, om ej alldeles borttagas. Hr Ozxehufvuds, 4. G., hvari yrkats: afskaffandet af all export-tull, hvilken, enligt motionärens omdöme, egentligen verkade såsom en premie, be