Aftonbladet – 21 juli 1840, sida 2

09 RR AO ej att jemföra med det fina och starka Engelska fabrikatet, men priset är ock billigare och fabrikationen står i tillvext. Sistnämnde två personer, som först här i landet, om vi ej be(draga oss, uppfattat och till utöfning bragt iden, att genom färgning, tryckning och målning, förvandla grofva hampoch blånväfnader till ganska snygga mattor, förtjena en mention honorable. En artikel, som icke väger mycket på handelsvågen, är Broderierna eller Tapisserisömmen. Den torde likväl i andra hänseenden förtjena så mycket större uppmärksamhet. Ingen exposition har af denna konstens och flitens gemensamma produkt erbjudit så många, så stora och så sköna prof som den närvarande. I fonden af näst det innersta rummet finner man en af mamsell Sophia Ulr. Forssberg broderad soffmatta, om 6 till 8 qvadratalnar. Den är indelad i flera fält, med ett stort i midten, alla innehållande landskapsstycken, der väl ingen art af de partier, dylika målningar omfatta, saknas. Vid sidan af denna har man ett mindre tapisseri af omkring 4 qvadrataln, föreställande Faraos dotter, som räddar lilla Moses, och är utförd i de bjerta fergor, som synas utgöra ett vilkor för skönheten i denna målningsgenre. I salongen finner man en matta om flera qvadratalnar, föreställande Judarne Invid the elfver i Babylon,, och det uppräknade utgör, hvad antalet angår, visst icke mer än tiondedelen af de på expositionen förekommande artiklar, af dukar, kuddar, eldskärmar, klocksträngar, mattor o. d., för hvilka man har nålen att tacka. Några konstuärimnor hafva döljt sig under anonymen, men bland de utsatta namnen erinra vi oss, utom SS. U. Forssberg, fru Spanier, mamsellerne Hesselius, L. L. Mo(lin, Hagström, Broman (Söderhamn), fröknarne Roos och fröken Gripenborg (Söderhamn). När man besinnar den trägna flit och den icke ringa grad af konstsinne och öfning, arbeten af detta slag erfordra, kan man ej utan häpnad tänka på den stora kraft industrien skulle utveckla, om den, fullkomligt fri, vunnpe en allierad i det sköna slägtet. Oräkneliga artiklar för lyxen eller nyttan fordra vida mindre trägenhet och flit än tapisserisömmen, och skulle, likasom julklapparne och namnsdagspresenterna, utan att mannen tänkt derpå, öka husets förråd. Denna reflexion erinrar oss om en dylik oförsedd present för expositionen, ett stycke silkesblonder, AF 458, om en hands bredd, och deremot svarande finhet. De berömmas mycket af damerna, och priset, 3 Rdr Bko, lär ej heller finnas öfverdrifvet. När man talar om blonder är man nödvändigt förbunden att tänka på Brässel; tänk om det hädanefter skulle komma att heta blonder från Wadstenap ? Fru Hartwich, som lemnat det här beskrifna prof, är verkligen från Wadstena. Hattmakerierna öka ej särdeles kännedomen om tillståndet inom denna näringsgren utöfver hvad dagliga lifvet ger vid handen. Hattar af bomullsfelb, hvaraf Hr Hamelman lemnat ett vackert prof, äro numera ingen nyhet; snarare torde man böra nämna en kastorhatt, förfärdigad af Hr Ericsson, som någon tid hållit sitt magasin försedt med detta dyrbara fabrikat, hvars pris 40: ?s Rdr måste anses för billigt, när man betänker råämnets utomordentliga dyrhet; i utseende och lätthet eftergifver den ej de utländska af samma sort, Glasvaror hafva blifvit lemnade från Reijmyre och Skönviks glasbruk, och utgöras af :hvarjehanda vinglas, karaffer och dylika smärre pjeser. Redan för flera år sedan lät Industriföreningens årsberättelse sin publik förstå, att pressade glasvaror ofördröjligen vore i annalkande från Svenska fabriker, och af det sista, eller, som vi tro, båda sista årens berättelse, fattade mången det begrepp om våra glasbruk, att de nu lefvererade både färgade och pressade glasvaror, ja, till och med af utmärkt qvalitet. Man är egarne till ofvannämnde glasbruk förbunden, för det de upplyst allmänheten om rätta beskaffenheten af det färgade och pressade glas, årsberättelsernas före fattare haft för ögonen, så mycket mer, som denna ståtliga berättelse blifvit understödd af annonser i tidningarne, dem de fleste explicerat så, att Svenskt pressadt och färgadt glas, af samma qvalitet som det utländska, verkligen vore i handeln tillgängligt. Dermed förhåller sig likväl så, att man från pressade ljusmanchetter, hvilkas tillverkning, såsom i detta blad förut blifvit berättadt, en glasslipare, Hr Bergström, här i hufvudstaden föranstaltat och låtit vid Rejmyre glasbruk utföra, nu förmått öfver gå till pressning af assietter, hvarmed Hr Bergström uti formar, dem han sjelf graverat, lika.. ledes anställde de första försöken. Dessa ars. sietter, hvaraf prof på expeditionen blifvit inIemnade, böra imedlertid anses såsom blotta försök. De från Rejrayre hafva ett vackrare glas, men hafva en ojemn yta, emedan g(assorten ej låter väl aressa sig; de från Skönvik