Aftonbladet – 20 juli 1840, sida 2

gerna tillatas, helst mindre församlingar, att försöka; men bör anses mera såsom undantag, än såsom regel Den, som rätt känner en klockares flerfaldiga göromål, isynnerhet uti större församlingar, säsom pastors biträde vid husförhör, kyrkoförhör, sjukbesök, kallelser till kyrkoråd, skoloch fattigvårdsdirektioner och brefbäring, samt församlingens betjenande med åderlåtning, vaccinering och gångleds kallande, vid begrafningar och bröllop, med magasinsskrifning och allehanda enskilda och kommunala smärre förtroenden m. m. — den, som rätt känner detta, och tillika fullt insett nu ifrågavarande skolmästares pligter, samt derjemte menar uppriktigt med en förbättrad folkundervisning, torde ej vilja, åtminstone företrädesvis och i allmänhet, sammanslå skolmästaresysslan med klockarebefattningen, helst om redan orgelnistsysslan, som vanligast är, finnes och bör finnas dermed förenad; och enär de klockaren, enligt gällande lag och instruktioner, åliggande pligter svårligen lära kunna på någon af lägre kyrkobetjente öfverflyttas. Med undantag af fjerde Y förenade sig i denna reservation G. Moberg. I andra momentet af denna reservation instämde Prosten Åstrand. 8:o Af Hr Prosten Åstrand, som vid 1 8 2 mom. önskade det tillägg, att, der oöfvervinneliga hinder, hvilka dock af vederbörande auktoriteter må pröfvas, för fast skolas inrättande inträffa, skall åtminstone en ambulatorisk skola finnas, ty hvad Utskotten i slutet af deras betänkande föreslagit, kunde eljest leda dertill att vissa pastorat eller kommuner kunna af vederbörande auktoriteter befrias från skyldigheten att hafva all slags skola. 3 5 9 mom. ansåg han öfverflödigt och att det följaktligen bör uteslutas. Med denna reservation, i afseende å 1 8 2 mom. förenade sig Herr Kontraktsprosten Östberg, Herr Prosten Nibelius och Herr Prosten Lundblad. Af Herr Doktor Thomander: Då svårligen tilgångar lära för närvarande kunna påräknas för inrättandet af sådane fullständiga skolmästar-seminarier, hvilka med fullt skäl kunde tillerkännas detta namn, utan fråga endast är om sådona nödhjelpsanstalter, hvarigenom åtminstone något må till en början kunna uträttas för bildandet af bättre skolmästareämnen, än de nu allmännast förekommande, anser jag ändamålet lämpligare kunna vinnas derigenom, att dessa anstalser, efter vederbörandes begifvande, förenas med en god vexelundervisningsskola i hvarje stiftsstad; att i allmänhet skolmästar-seminarii föreståndare blir samma skolas förste lärare med lön af Statsmedlen till högst 600 R:dr, samt Skolmästar-elever alltså utgöra ett slags högre afdelning af sjelfva Folkskolan, hvaremot Staten icke utan föranledande af serskildte bevekande omständigheter behöfver bidraga till den förut varinde lärares aflöning. Ett ärligt anslag af 18,000 Rdr är, så väl för detta ändamål som till stipendier hvad jag anser böra beviljas. I de mindre folkrika stiften, der ett jemförelsevis ringa antal skolmästareelever kan förutsättas, torde en sådan göromälens fördelning och sådan aflöning, som Utskotten föreslagit, kunna göra tillfyliest. Men om man öfverhufvud inskränker sina åtgärder för skolmästar-seminariers tillkomst dertill, alt man beviljar 300 Rdr åt någon i trägen tjenst redan anstälsd prestman eller skollärare, emot förbindelse att meddela måhända 30 å 100 skolmästare elever den s. k, theoretiska undervisningen och lemnar emot 100 Rdr den praktiska bildningens ombesörjande åt en ofta föga underbyggd laukasterlärare; skall det hela, oberäknadt de hedrande undantag, öfverlägsna personligheter alltid förvålla, såsom jag fruktar, äfventyra att blifva mera ett seminarium på papperet än i verkligheten. Äro skollärarne eller städernes presterskap gemenligen så litet sysselsatte, att de utan olägenhet kunna ätaga sig flere tjenstebefattningar? Är det rätt att göra seminariigöromålen till en bisak? Är det rådligt att ställa seminariet och folkskolan liksom utom eller bredvid hvarandra? Kan derigenom ingen afund, oginhet eller köld framkallas? Huru vill man anskaffa rum, inventarier, ved, ljus med mera? Man kan väl icke ålnöjas med ett blott privatiserande n:ed hemlexor eller tilläfventyrs med någon annan skolas lokal under dennas fristunder? S 3. 8. mom. Föreskriften om skyldigheten att ett är begagna folklärare-seminarium eller annat motsvarande läroverk behöfver närmare bestämmas. Den, som innehar den theoretiska bildningen, kan på en kort tid inhemta den praktiska. S4. mom. Veckpenningar å 2 sk, banko och beräknade för hel läsetermin anser jag böra föreskrifvas på den allmänt erkände och, af de fleste Europeiska länders erfarenhet pröfvade grund, att en utan speciel betalning erhållen undervisning mindre värderas. För fatiiga barn bör skolkassa och, i brist af medel derstädes, fattigkassan godtgöra läraren, på det ban må vara uppmuntrad alt förvärfva förtroende, och alla barnen må vara af honom lika ansedde. S 4. 7 och 8 mom. Staten bör under intet vilkor upptaga skolmästarelönen på sin budget, ej eller på annat sätt för en framtid belasta sig med årliga utgifter för denna kommunalangelägenhet. Fattigdom bör vara en af anlcdningarne för flere än ett Pastorat, att få sig om en och samma fasta skola förena. Ett kreditiv intill och med året efter nästa riksdag af högst 100,000 Rdr årligen anser jag böra ställas till Konungens disposition till understöd, en gäng för alla eller högst fördeldt på tre år, för de församlingar, som i föreskrifven ordning styrka sig deraf vara i behof. En sådan hjelp kan af staten lättare åstadkommas, uppfyller bättre ändamålet, emedan utgifterne i början för anskaffandet af hus m. m. äro mest betungande, äfvensom den har den fördelen, att icke bibringa folket den falska och allt intresse försvagande föreställningen, att dess Skol-anstalter böra till antalet af de vanliga Statsinstitutionerne eller tjenstemanna-platserna, dem de snart vänja sig alt betragta med liknöjdhet eller afvoghet Till Seminarii-föreståndarens löneförmoner bör enkel presterlig tjensteårsberäkning tilläggas för det fall, att det föreskrilves, att sådan person hör uteslutande egna sig åt denna befattning. Härmed förenade sig Herr Grefve Horn, Herrar Råfelt, Ribbing, B., Getjerstam och IHallenborg, äfvensom Grefve Platen, beträffande 3. g. 2:a och 3:e mom. samt 4. S. 1. mom., och Herr Prosten Lundblad, i afsende på 4 S. 7:de och 8:de momenten. Herr Gustafsson: reserverade sig mot beslutet att uti hvarje Stifts-stad ett Lärare-Seminariuwm bör Få OSSE FR rn