Aftonbladet – 18 juli 1840, sida 4

BLANDADE ÄMNEN: Gultenbergsfesten i Strasburg. Ibland de orter, der Guttenbergsfesten blifvit firad, utmärker sig äfven Stlrasburg, för arten af tillställningarna och den allmänna sympathi, som visat sig i denna stad för den betydelsefulla festen, hvilken varade i tvenne dagar, den 24 och 25 i förra månaden. Det var äfven naturligt, ty denna stad var Guttenbergs hemort; här kommer hans kolossala staty (modellerad af David och nu under gjutning i Paris) att uppresas. — Första dagen af festen upptogs med de vid dylika tillfällen vanliga tillställningarna, procession, tal, middag och skålar. Husen voro försedda med flaggor, fanor buros framför processionenp, och de serskilda embets pa, hvilka deri deltogo, såsom bruket är i Tyskland. Talen voro likväl af mindre böetjdelse, och denna dagens högtidligheter buro en prägel af stelhet och tvång. Följande dagens tillställningar, deremot, voro helt och hållet af folkfestens natur och firades med mycken enthusiasm. Alla handtverkerierna i staden och menigheten i trakten deromkring voro inbjudna att deltaga i en stor procession, och iman hade, så vidt möjligt var, utstyrt sig i forntyska drägter. Det såg ut som det närvarande helt och hållet skulle lemnat rum för det förflutna. Man skulle trott sig tillbakaflyitad till Guttenbergs tidehvarf. Redan klockan 9 på morgonen strömmade en otalig folkmängd in genom stadsportarna: det var deputerade från alla städer och byar rundi omkring Strasburg, på ett afstånd sf 40 Tyska mil, i de mest pittoreska drägter till bäst och fots, och i vagnar, företrädda af musik och fanor, hvilka slöto sig till den stora procsssionen. Den öppnades af eleverna vid slöjdeskolorna och, räknada mer än fyratio handtverkskorpser, ordnade bakom deras fanor. Hvarje bandtverk hade till degens ära förfärdigat ett mästerslycke, hvaromkring dess medlemmar stolte slöto sig, och under marchen tillverkades på machiner, som kringfördes på vsgnar, hvarjehanda arbeten, såsom svarivade sakor, snickarearbeten, m. m. Sadelmakarnc föree en praktfullt sadlad häst; målare, glasmästare, siktmakare, företrädda af deras fanbärare, med emblemer och taflor af alla slag, fördelade med on utmärkt smak, medförande otaliga skaror af små barn, i bjerta drägter, bildade det mest oiiginella tåg. Smedernis skrå, medförande flera enorma kärror med städ, härdar och blåsbälgar, smidde och hamrade under vägen, så att gnistorna flögo vida omkring; kopparslagarne, väpnade från hufvud till fot, samt med stora kopparkaskar på hufvudet, förde framför sig en destilleriogspanna i full verksamhet. Trädgårdsmästarnes tåg påminde om de österländska fåorierna. Deras ekipage bestod i fyra vagnar af mer än 235 fois längd; den första var uppfylld med unga flickor i mantlar, sammanflitade af idel blommor. j Den andra utgjorda ett verkligt ambulant drifhus, med bananas, palmträd, megniolas, gigantisk c:ctus; de öfriga begge vagnarna voro uppfyllda med blomster, träd, frukter, vuxna flickor och barn, i en för ögat högst bshaglig blandning och variation. Tunnbindarne hade inöfvat en vacker, ibögsta gred egen, dans med tunnband, den de utförde på torgen. Skräddarne hade kostymerat sig i medeltidens adel!sdrägter och denna lysande pluton utgjorde den besynnerligaste afdelning af processionen. Sjelfve Guttenberg saknades icke. Slagtarna voro klädde I rödt, med yxa på exeln och knif i banden, åtföljda af en mängd små små slagtare, åfven med 1x0r och knifvar, förande mellan sig gödda oxar, utsirade med blomstergirlander och eskorterade af A5:åriga flickor i musslinsklädningar och hvita handskar; Mjölnarne, förde på en vagn en koraplett qvarn, som sattes i gång genom sjelfva vagnens röralse? och förmalde verkligt mjöl, hvaref bagarne på en annan vagn bakade bröd; sist kommo pappersfabrikanterne,lithogreferne, bokbindarne och boktryckarne, kungarne ifesten. Dessa syskonyrken voro under hela vägen i en ständig verksamhet, och utdelade en mängd hymner till Guttenbergs ära jemte endra saker, som de tillverkade åt åskådarne, — Denna lika originella som lysande fest kostade icke staden en skilling; buadratusen menniskor voro väl församlade, men icke en enda gens-darmes syntes till. En stor barkett slutade festen.