RIRSDAGEN. Bondeståndets protokoll i frågan om Sekreterarens aftöning. Sedan vi pu erhållit en afskrift in exlenso af dessa protokoll, om hvilka sedan ett par veckor varit så mycket taladt i det allmänna, införas de här nedan efter tidens ordning: Utdrag af protokollet, hållet hos Hedervärda Bondestårdet vid Lagtima Riksdagen i Stockholm, den 20 Juni 1840. S 43. Til vidare handläggning förekom StatsUtskottets sedan den 17 dennes på bordet hvilende memorial JM 169, eargående bestämmande afaflöningen för den vid RiksStiåndens ech Uiskottens Kanslier anställda personal. Hans Jansson från Eifsborgs län: cJag vill fåsta uppmärksamhet blott vid en enda punkt i detta mermoria!, hvilken synbarligen tillkommit genom misskrifniog. Riksens Siänder hafva nemligen bifallit StatsUtskottets utlåtande J4 410, derutinnzn eflöningen för Kensli-personalen är bestämd att utgå från antagningsdagen. Bondestånde:s sekteterare blef utnämnd den 41 Januari; men State Utskottet har, det osbtedt, pag. 3 i sitt förevarande memorial, tillstyrkt, att nämnde sekretersies arfvode ej skulle beräknas förr än från och med den 44 i samma mårad. Som ru StatsUtskottet icke kan ändra Riksens S:ände:s en gång fattcda beslut ; lika litet som vårt Stånd kan det; så anser j:g samma beräkning hafva tillkommit genom en mistskrifning och rättelse härutinnen böra ske. I semma syfining yttrade sig Kihlbl.m från Södermanland och Anders Andersson f.åa Skaraborgs lär. Bengt Gudmundsson från Halisnd åberopade erdest sin vid memorialet fogade reservatior. Johan Jakob Rutberg från Norrbottens län: För min del gillar jag memorislet, äfven hvad den ru ifrågastälido punkt vidkommer, helst rätta tjenstgöringstiden bör beräknas från Riksdagens börjen. Det är i sanning förunderligt, att knappt nögon sak vid innevarande Riksdsg omfattats med så mycken ifver och föraniedt så mycket enskild: och offentligt gräl, gom frågan om Kensliets aflöning. Det ser nästen allieles ut, gom skulle Ståndet stå i denna fråga under Kansliets ledning. StatsUtskottet har, uti sitt utlätande JM 40, förbehållit sig att, närmare Riksdagens slut, med hufvudsskligt memorial i ämnet inkomma. Detta har nu sket, och i detia memorial har Utskotte: tillstyrkt, att Bondeståndets sekreterares arfvode skall beräkveas från Riksdegens begynnelse. Jag anser den af Hans Jansson framställda anmärkning icke vara af den vigt och beskaffenhet, att den bör föranleda en åtörremiss. Men skulle olika meningar uppstå, så begär jag votering. I en så vigtlig fråga, som tre dagars tillbakayående beräkning af sckreterarens arfvode, föreställer jag mig, det vi hafva att vänta några utomordiantliga tilldragelser., Diskussionen var slutad, och som Talmanners framställda proposition på bifall till memorialet blef med blandade ja och nej besvarad, uppsattes, justerades och anslogs följande voterings-proposivion: aDen som bifaller StatsUtskottets ifrågavarande rsomorial JM 169, röstar ja. Den, det icke vill, röstar nej. Vinner nej, så har Ståndet beslutat, att samma memorial skall återremilteras. Den i venlig ordning anställda omröstningen utföll med 49 ja mot 46 nej; hved:n Ståndet således bifallit memorislet. Deref:er bsgärde Hans Jansson ordet och yttrade: Sadan Ståndet nu bifailit detta memo:iel, anser jag det dock vara nödigt och lämpligt att fästa U:iskottets uppmärksamhet på det, mot Riksens Ständars en gång fattade beslut stridande, efvan anmärkta misstag i afseende på degen, från hvilken Bondeståndets sekreterares arfyode bör beräknas. Jag tror mig derföre böra föreslå, det Ståndet må förklara, att, då Rikets tänder bifallit StatsUtskoltets utlåtande M 10, derutinnan aflöningen för Kanslipersoralen är bestämd att utgå från antagningsdagen, och Ståndets sekreterare blifvit utnämnd den 41 Januari, Ståndet anser Utskottets förslag, i memorialet JM 169, alt nämnde sekreterares arfvode ej skall beräknas förr än från den 14 i samma månad, vara tillkommet genom ct skrifeller tryckfel. Det är naturligtvis icke mitt syfte, att vilje i ringaste mån upprifva det beslut, hvarigenom Bordeståndet, efter votering, nyss bifeliit StatsUtskottets oftanämnda memorial. Min menpiog är endest att låta Utskottet förstå, det vi icke förbiseit ifrågavarande misst:g, samt att för Utskottet fremställa detta tillkännegifvande i ssmmanbang med nyss fattade beslut; vid hvilket tillkännsgifvande S:etsUtskottet sedan må fästa det efseende, som sådint kan anses fört jena. Hvad Hans Jansson föres!sgit, blef af Ståndet godkändt. Protokollsutdrag härcm skulle ofördröjligen expedierar. Ia fidem N. A. Heurlin. På grund härs? expedieredes följande: U:drag af proiokollst, hållet hos H3dervärda Bondeståndet vid Lagtima Riksdagen i Stockholm den 20 Ju 4840. S. D. Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets memorisl JM 169, angående bestämmandet af sflöniogen för den vid Rikssiändens och Utskottens Kapslier snställde personal, fonn Ståndet för godt att detta memorial godkänna; likväl med förklaranle, ati då Ritsens Ständer bifallit StatsUtskotteis utiåtende 4 10, derutinnan sflöningen för ifrågavaande personal är bestämd att utgå från antagningslagen, och Såndets sekreterare blifvit utnämnd d. 4 Janusasi, Ståndet sneåg Utskottets förslag i me: norialet MM 469,att nämnde sekreterares arfvode ej kulle beräknas förr än fiån den 44 i samma må sad, vara tillkommet genom ett skrifeller tryckfel. Ut suprs. In filem. N. A. Heurlin.