Aftonbladet – 14 juli 1840, sida 2

af Hr Theophr. Muncktell i Eskilstuna trycktes ega största anspråken på uppmärksamhet; den uppgifves till 2 å 3 hästkrafter, intager (förstås utom pannan, som ej är utställd) föga öfver 4 å ö qvadratfot i plan, har vefven under cylindern och är utmärkt snyggt arbetad; priset angafs muntligen till omkring 4200 Rådr. Vidare förekom en enkel amatörssvarfstol af A. J. Axelson, samt från samma person en machin att korka buteljer, hvilken här i landet kan räknas till sällsyniheter; korkarne sättas i en konisk hylsa eller tratt, och intryckas medelst en häfstång och solida koner uti de under tratten ställda buteljerna. Ett valsverk för guldsmeder, af Hr Littman, egde det utmärkande, att valsarne uppgåfvos bestå af gjutstäl, gjutet på jernaxel, och en nystfot för bomullstråd, från Nääs, fabrik i Vestergöthland, var förmodligen ett profstycke af någon elev. I denna klass torde man få sätta en hackelsemachin, redan länge tillgänglig i handeln, samt åtskilliga plogar och harfvar, alla, utom en enda grofhuggare, på hjul, helt och bållet af jern. En deribland, kallad janusplog,, hade billar åt båda ändarne; detta instrumentum ad wutrumquen, som kan köras både fram och tillbaka utan att vända, endast man sätter styret i rätt ända, är insändt af Hr Grefve Frölich. I denna klass må äfven nämnas en omgång obeslagna vagnsbjul, förfärdigade medelst machin, från G. Bernhard i Nyköping, och hvilka syntes ega en synnerlig lätthet, samt två stycken giggbjul med patentnaf. Dessa sednare, insände från Johan Thermenius i Eskilstuna, och inventerade, efter hvad vi vilja minnas, af honom och Hr Bagge vid Tumba, ega utomordentligt nätta mnaf af gjutjern, i hvilka axeln fasthålles medelst en å densamma anbragt upphöjning, som är infälld i nafvet på Ljulets insida; öfver yttre ändan af nafvet är skrufvad en hylsa, som rymmer en qvantitet olja, tillräcklig att en längre tid hålla bjulet smordt. Det är icke osannolikt, att denna uppfinning antages till allmänt bruk. fr nns