Aftonbladet – 13 juli 1840, sida 2

Article Image
perne Dbileive IJOr kalencerar alsiutauc, acn nuvarande beräkningen af uppbördsår, gående ifrån den 1 Maj ena året till samma tid det andra, afskaffad och dermed sammanhang egande stadganden, i hvad på Kongl. Maj:t ankommer, derefter förändrade eller, der Rikets Ständers medverkan dertill, i ett eller annat afseende, erfordras, proposition derom till Rikets näst sammeanträdande Ständer framställa. STOCKHOLM den 13 Juli. Dagens utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af d. 48 Juni, från Paris af d. 3, från London af d. 4, samt från Hamburg af d. 7 dennes. FRANKRIKE. De enskilda underrättelserna från Algier blifva allt mera betänkliga under det att de officiella äro trösterika. Så berättas nu från Oran, att Kejsaren af Marocco skall stå vid Usda, en stad belägen blott 2 marcher ifrån Flemecen, med 42,000 man, under det att marskalk Valee inberättar, att han lyckats aflsända transporter till Miliana, som nu är i bästa försvarsstånd, och att Abd-el-Kaders anfall emot dessa transporter alldeles förfelats. Marskalken lärer likväl ämna begära silt entledigande vid denna kampagnens slut; och marskalk Molitor, som blifvit anmodad att taga befälet i Afrika, skall hafva afböjt förslaget. General Bugeaud lärer blifva den sannskyldige, som Regeringen önskar ditsända. Amiral Baudins expedition till Buenos Ayres blifver ej så betydlig som man trott — blott 500 matroser och 30 till 60 soldater af Geniekorpsen åtfölja, utöfver de vanliga besättningarne: Tidningen National meddelar en lista på personer, som åtnjuta anslag af departementet för undervisningsärenden (besoldade författare). Man finner deribland Bernard, Pierre, Didots, Droz, Jaly, Lacrotelle, Mery, Nodier, Pontecoulant, Paul de S:t Pierre, Thierry, m. fl. Deremot förklarar Messager, att sedan d. 4 Mars blott en enda författare åtvjutlit understöd. Det är sålunda gamla ministeren, som öfvat bruket. SPANIEN. Flyende Carlister komma dagligen öfver gränsen till Frankrike. 4,200 infanterister och 190 ryttare hade den 26 Juni blifvit afsärde från St. Jean de Luz till Bayonne och skulle anvisas vistelseort på slottet Marrach. Vapen och hästar aflemnades till Franska militlär-autoriteterna. Cabrera hade den 23 Juni lemnat Berga, för att som det troddes, flykta till bergstrakterna; men sista underrättelserna äro, alt han efter en strid med garnisonen tagit bryggan vid Trange, besatt en del af staden med sitt parti, men sjelf uppehåller sig i grannskapet. Drottningarne hade begifvit sig öfver Lerida till Barcelona. De eskorteras genom Catalonien af general Diego Leon. Ryktet omförmäler, att en af Ludvig Filips söner skulle med Hr Thiers intinna sig i Barcelona för att möta dem. Ett ångskepp bålles färdigt i Port-Vendres, för att ditföra den nya Franska ministern Mr de la Redorte. TYSKLAND. Sachsiska Kamrarne hafva, innan de åtskildes, valt en kommitte af 42 personer, bland hvilka äfven befinner sig Prins Johan, för att granska ett för ständerna framlagdt förslag till rättegångsordning i brottmål. Den utmärkte Preussiske kirurgen Hr von Gräfe, som kommit till Hannover för att operera Kronprinsen, har efter en kort sjukd om aflidit derstädes den 4 dennes. NEAPEL. Konungen har gifvit befallning att genast utrusta 48 krigsfartyg, hvilka skulle-vara färdige till slutet af förra månaden. Det tros att denna utomordentliga rustning står i sammanhang med den oroliga sinnesstämningen på Sicilien. RYSSLAND. Från Odessa skrifves, att de trupper, som bhfvit inskeppade i Sebastopol, för att öfverföras till Cirkassiska kusten, utgjorde 20,600 man, och att flere regementen fått befallning bålla sig färdige att gå om bord. En del af Syd-armeen, som redan närmat sig Pruth, hade blifvit beordrad till Odessa, för att der afvakta vidare ordres. ORIENTEN. Underrättelsen om Storviziren Chosrew Pascas afsättning bar naturligtvis blifvit mycket väl upptagen af Mehemed Ali, som derigenom ändtligen ser sin mest förbittrade fiende aflägsnad ur Storherrns rådkammare. Enligt underrättelser från Paris bade vicekonungen, efter emottagande af denna tidning, Jåtit kalla till ig Fransyske Generalkonsuln Coehelet, och örklarat honom att han ansåg denna åtgärd af Sultan såsom ett serdeles bevis på hans bevå;enhet och förtroende för honom (vicekonunsen). För att visa sin tacksambet för denna vid och sin beredvillighet till lugnets och ordinsane åtarnsillanda I Oriantan fönkhlann. Ia

13 juli 1840, sida 2

Thumbnail