Aftonbladet – 11 juli 1840, sida 2

— Vi anse oss, på gilven anledning, böra fästa uppmärksamheten på nedanstående i BorgareStåndet afgifna motion, af Hr Brinck, angående åtskilliga statsmedels ingående till Riksgälds-kontoret, emedan frågan snart lärer förekomma i StatsUtskottet: a Med stöd af 57, 58, 59, 60, 61, 62 SS Regeriogsformen, får jag vördsamt på den väg Grundlagen föreskrifver föreslå, att alla statsanslag och bevillning af hvad namn det vara må, som utgå i eller förvandlas till kontanta penningar, må blifva för Riksgäids-kontorets räkning uti Banken inlevererade, för att sf Riksgälds-kontoret, i mån af behof, tillhandahållas Stats-kortores, till det belopp, Rikets Ständer sig åtagit, och för hvarje hufvudtitel vid stats-regleringen bestämt, samt att de derefter uppkommande öfverskotten må oförryckt blifva under Riksgälds-kontorets vård, för att derutaf bilda en Statsfond, som bör göras fruktbärande; hvilken i behofvets och farans stund vore en tillgång att efter bestämmande grunder tillita, utan att, i händelse af påkommande krig, för hårdt betunga Svenska folket, som på sådant sätt tryggadt för brist af medel för de första, måhända största, behofven, då kunde med desto större lugn sluta sig till sin Korung och gå faran till mötes, starkt genom medvetandet af egen kraft och egna tillgångar. Den tillökning uti embetsoch tjenstemannapersonalen inom Riksgälds-kontoret, som härutaf blefve en följd, skulle otvifvelaktigt indirekte ersättas genom en motsvarande minskming vid blifvande reglering inom Stats-kontoret, med anledning af således dersiädes minskade göromål, oberäknadt de stora fördelar, landets skattbetungade innevånare genom en sådan öfverflyttning skulle vinna.n Härtill fogade motionären vid remissen följande tillägg: aSågsom tillägg till min motion af den 4 Febr., om statsanslagens inlevererande för Riksgälds-kontorets räknicg, får jag vördsamligen bifoga den anhållan: att Höglofl. StatsUtskottet behagade jåta infordra från Stats-kontoret specifika och bestämda uppgifter å de på bvarje hufvudtitel uppkomna öfverskotter och besparingsr, från och med 4810 till och med nästlidet är, på det att Rikets Ständer må derutaf kunna ichemta till hvad surma dessa öfverskott kunnat uppgå, om de varit i bebåll. Muntligen tillade Hr Brinck den önskan, att StatsUtskottet måtte från Kongl. Stats-kontoret infordra specifika uppgifter på bosparingar och öfverskotter å alla titlar, från och med 4840 till och med förlidet år; han hade så mycket mora fästat sig vid denna tanka, sedan Ständerna erhållit del af Kongl. Moj:ts nådiga proposition, om Statsverkets tillstånd och behof, hvaraf inhemtades: att ordinarie statsreglering upptager en summa af ej mindre än Tio Millioner Etthundradesjuttiofyra Tusen Femhundrafemtio Riksdaler, hvilken summa