Aftonbladet – 11 juli 1840, sida 1

RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDE. StatsUtskottets utlåtande, angående väckta frågor om förändringar uti grundräntorne och sättet för deras utgörande, indelte räntornas och tionde-spanmålens indragning till Statsverket, samt ändring wuti markegångssättningarne, äfvensom dermed sammanhang egande åtgärder för Räkenskapsverkets förenkling. (Detta betänkarde omfattar flere al de vigtigaste föremålen för denna Tuksdag, och då det intresserar alla jordbrukare samt indelningshalvare, anse vi lämpligt, att endast med förkortning af motionernas innehåll, intaga det ordagrannt.) Sedan StatsUtskottet fått emottapga en mängd motioner, åsyfiande dels undanrödjsnde stå den ojsmnbet uti beskattningen, som nu, gerom de olika jordnaturerne, m. m., ezer rum, dels indragnisg till statsverket af de till vissa inrätltnicgar, stater och korpser envisade indeita räntor, dels förändrade, till iattnad för de skattskyldige ledsnde, stadganden, i afseonde å grundräntornes utgörende, dels ändving uti föreskrifterne sm markegångssätiningarne, samt dels ock andre ätgärders vidsagande, för beredande af förenkling ul redogörolseverket; så har Utskottet, i anseende till det nära samband, dessa frågor med hvarannan cega, cå beslutet uti vissa af dem mästo bistämma de ätgarder, bvilka, rörande de öfrige, kuuna och böra viatsgas, ansett sig höra ytirande i alla dessa ämnen härmed i ett sarnmanhang afgilva. 4:o I fråga om undanrödjande af de olikheter beskallmingen, som de serskilde jordnaturerne, m. m. medföra, hafva följande förslag blifvit iramställda: A! Hr Bagge, M., att staten borde medelst utfärdande å 3 procents obligationer med 2 procents amoriissement, inlösa frälsefriheten efter serskildt genom i hvarje provins förrätsade uppskattningar å egendomarras värden; hvarigenom sluttigen likbet i grundskawwen skulle kunaa tillvögabringas; Jonas Andersson från Jöcköpings Lin, Johannes Andersson frän Calmare Lin och Anders Andersson från Östergöthland, som alla jemväl! föreslagit skattejemnkningars anstäliande; Eric Norberg, som föreslagit grundskattens successiva upphörande, genom minskniog af 2 procent årligen och Hans Persson ifrån Geflsborgs Län. Usskottet yttrar härom: Det kan visserligen icke bestridas, att de grundskatter, som åt:ölja jordegendomarne, äro i högsta måtto ojemnt fördelade och stå i betydligt olika förhållande till egendomarnes värde, hvilka olikheter häåtröra, dels af de secskiide jordnaturerne, deis af möjlig ojemnhbet vid skattläggningarne eller egendomarnes olika tillgånger till odling och sätte:, hvarpå de blifvit skötta, med flore omständigheier, som på egendomsrnes värden kunna hafva inverkat; men å andra sidan bör ej heller förbises, ait, då hvarje esendoms, egentliga värde är beroende a? dess behållna afkastning, och grundskatternes större eller mindre belopp således jemväl derpå cger inflytsnde, ssmt egendomarne, under lånsgliga tider, såit i arf eller köp, efter beräkning ef de högre eller ringare skattebidrag, sora dem åtfölja, skulle en jemnkning uti grucdskatternes fördelning, bvarigenvin, till förmån för vissa egendomar, den privilegisrade jorden blefve ålegd skattebidrsg, hvarifrån den nu är befriad, eller i öfrigt andra egendomars skatter förhöjdes, medföra ett betänkligt förnärmande af eganderätt ten, samt leda till vinst för nuvarande ionehafvare af sådana egendomar, hvilkas gruadskalier Nedsattes, men förlust för dem, hvi.kas egendomar, genom ökade skattebid:ag, erhölls ett minskadt värde. Skulle ock, på säst visse sf motionärerne föreslagit, denna förändring tillvägebrinzas på det sält, att egarne af sådan jord, hva:s skauigbidrag gonom jemkniagen komme att ökas, derför erhölle ersättning i kepital medelst räntebara obligationer, och ett deromot innebcfvare ef de jordegendomar, hvilkas skatter minskades, utgåfve en motsvarande ersättning; så, om än förlusterne elier fördelarne f skaltejemnkningen derigenom blelve godigjorda, förekommer likxväl äfven härvid, at: det svårligen med egandsrättens helgd skulle stå tillsammans att sålunda tvinga perscnor, å ena sidan att afstå ifrån de lagliga förmånxer, hiilta äro fastade vid de af dem förvårfvade egendomar, och äå den andra att, för vinnande af rågon nedsättning uti bsstämda och vid egendomarnes inköp på: äknade årliga utgifter, erlägga en kapitallösen, som, äfven om beloppet finge innestå och småningom amorteras, för måuga kunde medföra olägenheter; hvarförutan tvifvelaktigt är, huruvida nuvarsade jordegarne skulle fiana sig verkligen belåtneo med dylika åtgärder, hvarigenom någon egentlig fö del för dem icke uppkomme; och synes tillika i betraktande böra tagas, att den mäagd obiigotioner, hvilka, i följd af nämnde å:gärder, skulla komma att utfärdas, möjligen kunde på kreditförhiliendorna hafva ett betänkligt inflytande. aPå grund af allt dotita anser Utskottet sig böra afstyrka de föreslagna åtgärderna att, senom undaniödjande af de skiljaktigheter uti grundskatterne, hvilka, dels i anseende till olita jordnaturer, dels af andra orsaker, kunna, egendomarne emellan, ega rum, tillvägebringa dessa skatters lika fördeining å all jord., aLikasom Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka afseende å hemställan om tillätelse stt, emot viss kapitalafgift, få till frälse lösa egande kronoskattehemman, helst sådant, utom det olämpliga i öfrigt nit på dylikt sätt öka den priviligierade jorden, skulle för statsverket medföra minskning uti dess årliga inkomster, och för innehafvsre af skattskyldig jord, i flera hänseenden tillökning usi deras åligganden. aHvad serskildt vidkommer Eric Norbergs förslag, att, för utredanda af do skiljaktigheter emellan äldre och Nnjärs jo-deböcker, som i afseende å ekestohidrageprs utvärerda kunna förefinnes an all.