Aftonbladet – 8 juli 1840, sida 3

skulle atsträcka rättigheten att vara tillsammans till sex månader, såsem Ståndets gemensamma tanka. Slutligen egde en rätt liflig diskussion rum om gårdfaribandeln med smiden, mellan Hr v. Hartmansdorff, några Landshöfdingar och Frih. Leyonhulfvud å ena sidan, som yrkade på inskränkniug och Grefve Anckarsvärd, Hr Anckarsvärd, Frib. Cederström och Hr Bjerta å den andra, som önskade återremiss eller afsleg på betänkandet. I Presteståndet ba ännu icke förekommit KonstilationsUtskottets betänkanden angående förändring i Statsrevisionerna, Indragningsmaktens upphörande samt Riksdagstidens bestämmande. I Borgareståndet föredrogos åtskilliga Utskottsbetänkanden, hvaribland det om Lagmansrätters, Riddaresynerätters, m. (. upphörande, återremitterades, I Bondeståndets plenum företogs blott protokollsjustering, emedan Ståndets Sekreterare anmält sjukdoms-förfall. En i följd deraf väckt fråga, att Stlåndet skulle bos Konungen begära en tjenstf. Sekreterare, förföll, såsom egentligen tillhörande Talmannens eller Sekreterarens egen omsorg. Då man vet, huru vigtig en plenidag är för elt Stånd, för att ej komma efter de andra i ärendernas behandling. synes det underligt, alt ej af förutseende någon åtgärd blifi vit vidtagen, att låta, i oförutsedda fall, äldsta Notarien tjenstförrätta. Det tyckes, som buldoch trohets-eden, för några timmar, kunde surrogera den devouerade sekreterare-eden. Rällelse: I gårdagsbladet, 2:a sidan, 2:2 spaltex, 84:as raden uppifr., står: förljust; läs: förljent. ROR ROOT RTR