allmänna tänkesättet, och lemna folket i ovisshet, om bjelp och rättelse någonsin står att vinna under närvarande statssick? Ar det då man bör betrakta nationens sak tillfredssälld genom några dess vedersakares flygt ur Ridet, vid åsyzcen af missnöjets åskmoln: en flygt, som kanske ännu kunde förklaras såsom en slugbet ef kotteripolitiken, och måhända till och med bör af den allvaslige fosterlandsvännen betraktas såsom ett bemödande, att qvarhålla regeringsmakten i samma intressen, sam ma principer och samma hemlighetsfulla bäfvar för sin tillvarelse: — dessa olyckliga förbållanden, som ofta tillintetgjort och ärnu aflägsna allt, hvad nationen önskar och hoppas? År det då, som Sverges fyra Rikstånd böra split tra sina domslut öfver det system, eller den brist på system, det förbiseende af rikets sanoskyldiga nytta, som vållat, att Regeringen allmänt i hel: landet klandras? Och är det då? — är det I er fråga, der fosterlandets framtid manar Ridderske pet och Adeln att dela folkets allmänna tänkesätt — emedan detta folk, måhända icke utan alla skäl, misstror, att deras betymmer hafva en grund ifsån adelsinflytelsen, och från det af blinda lydnaden stundom förvillade tjenstenitet — som deta S.ånd skulle kunna misstaga sig om sin rätt och sin pligt, att uttrycka en opinion, hvliken afgör, hu ruvida den ministeriella ansvarigheten skalli 5verge blifva en garanti för Konung och Folk, eller om den ännu skall fortfsre att drifva gäck med Fo! ket, för att i sin ordning sedan drifva det med konungemakten? Den, som, utan att förneka sin öfvertygelse om våra siåndsformers otjenlighet, och, utan att dölje sin smärta öfver den splittring i nationaireprosen tationens kraft, som deraf uppkommer, Hikväl sf fosterlardskänslan manas, av. med redligt nit söka verka i dessa former hvad han förmår, tan måste med bediröfvelse böra, atwt bestämda lsgöfverträdel ger kunna inouw Representationen finna försvarare; och dat borde sålunda icke förundra bonom, om de för det slimänna skadliga mått och steg, som Rådgifvarne tillstyrkt, kunde finna ännu flera så som mera berocade af begreppens uiveckling om det nyttiga och nödvändiga. Men, jsg hyser ännu ett hopp, att de: finnes en kraft inom detta hus, som, om den ock icke i hvarje fall kan afskudda sig ställningarnes cch förhållandernes inverkan, dock hemtar tillräcklig näring ur det svonsta bröstet, för att i samhä!lets stora frågor lifvas af nationens allmänba anda. M. Hrr, det är ej tvifvel underkastadt, att natiopen fordrar förändrade styrelsegrundsatser och förbättringar i Statsinstitutionersa. Det gifves i dee bänszende blott en röst i hela landet, då man bärifrån undantager några vid maktmissbruken fästade individer, och den besoldade tidningspressen. Augående skadligheten af de hittills afgifoe rådslapens klandervärda svaghet, är min innerliga öfver.ygelse, att Rikets Ständer, såsom nationens representanter, genom underlåtenheten, att gö a hennes rätt gällande skulle ådraga sig ett allmänt missnöje, som, mer än klandret af många deras föresående misstog, skulle blotta deras olyckliga splitring, till föga båtnad för fäderneslandet. Det är uuder dossa åsigter jag tror det böra vara ör Ridderskapet och Adeln bstankligt, att underkänna Konstitutionsutskottets betänkande. (Slutet följer.)