som kan tjena ul tlorebiud Ior iramuden, och 1 detta ögonblick, eller som det kallas: uunder närvarande omständigheter,, borde öfvertyga Riks, Ständer, att de handla pligtvidrigt emot Svenska folket, om de icke med kraft och beslutsamhet yrka rådgifvare-ansvarighetens verkliggörande. Hade Riksens Ständer visat det allvar, som Rikets väl redan då i deras tanka, hvilka närmare följde styrelsens beträdda afvägar, väl kunnat kräfva: säkert skulle den påföljande Riksdagen icke lemnat så sorgliga resultater, och en helt annan utveckling af sakerna torde då hafva blifvit deraf jen följd. Men genom den brytning, som i Borgar-Ståndet vid nämnde Riksdag uppstod, till följd af näringsoch handelsfrågorna, och genom Preste-Ståndets medgörlighet, lyckades det dåvarande Rådgifvarne, att kasta sig bakom Majestätets oantastlighet, och göra gällande den lagstridiga grundsats af allena-styrande, som för ögonblicket förvillade Ståndens majoriteter och sedan vållat så många strider och medfört så många offer. Förgäfves bestreds denna grundlagsvidriga åsigt på Riddarhuset. Presteoch Borgare-Stånden sanktionerade den för tillfället, genom sina beslut, att ej vidtaga någon åtgärd emot Rådgifvarne, som i Adeln hade en knapp pluralitet, genom sina slägtoch patronat-relationer — och Ständernas beslut ingaf styrelsen ett mod, hvilket sedan gjort så mycket mera ondt, som det icke närdes af den inre öfvertygelsen om en laglig rätt, utan egentligen kan karakteriseras med denna en af våra älsklings-skalders sanna drag: albland man sett, att brist på mod Haft den effekt som hjeltemod, Poltroner slåss, som Leviathan. Liksom då jorden störtar hus Och vänder städer uti grus, Hon darrar sjelf af bara satan.v 1828—530 årens riksdag, utvisar i frågan om Rådgifvare-ansvarigheten , samma karakter , som i alla öfriga ämnen, hvari Regeringens intresse på något sätt stod i skenbar strid med nationens. Annu aldrig har inom Riddarhuset och Bonde-Ståndet utvecklats så mycken kraft i bemödandet, att upplysa om den syftning Reg. redan då visade, till missaktning af representationens fordringar, till en antinationell yttre politik, till återhållande af det konstitutionella systemets utveckling , till utvidgande af civiladministrationen och till fördröjande af alla yrkade förbättringar i rikets allmänna bushållning , allmänna inrättningar m. m. Allt strandade, emot de välbekante majoriteterna i nyssnämnde tvenne stånd, och Presteoch Borgare-Stånden, som ännu utvisade en panisk fruktan för säkerheten af privilegiernas helgedom, bidrogo att öka de länge känbara olycksföljderna af nämnde riksdag, genom sitt biträdande af besluten om de oerhörda extra anslag, som Regeringen då begärde, och hvilkas ofullständiga redovisning utgör ett bevis på äfven den goda viljans vid förra Riksdagen kraftlösa bemödanden, att göra nationens sjelfbeskattningsoch representanternes gransknings-rätt till en verklighet. Vid 1830 års riksdag ansåg R. St. KonstitutionsUtskottet sig sakna skäl att tillämpa f. 106 Reg. formen (RiksRätt), oaktadt de många skäl till juridisk behandling, som förefunnos i det grundlagsstridiga förhemligandet af handlingarna om den bekanta skeppshandeln ; i vägrandet att låta utfärda Riksens Ständers Instruction för deras Revisorer, att låta Tull-medlen ingå till Riksgäldskontoret; i underlåtenheten att iakttaga Riksdags-Beslutet 1823, ang. vilkoren för Mindre Kreditivets lyftning; i den skedda lyftningen deraf för skeppsbandelns återgång; i sättet n km —-— nn ce mm oh FP? je jen 00 MA NH RR a AA utfärda PrivatBank-Lagen; i det olagliga användandet af Abo Academie-fond; i förtydningen af nämnde Riksdegs Beslut angående extra Roteringen och ordinarie Roterings åläggande utan Riksens Ständers bestämda medgifvande ; i utskrifningen af ny mötespassevolans-afgift, fastän densamma enligt kontraktet med år 1827. upphört; m. fl. andra anmärkte förhållanden. Man såg Utskottet väl anmäla till Riksens Ständer en enda Tidningsindraguing, hvarifrån likväl Föredraganden fir Danckwandt fritogs (han hade reserverat sig, men kontrasignerat) och skeppshandeln; samt emot två Föredragande en afskrifning af enskildt mans skuid till Passevolanskassan, och origtig formell-behandling af ett mål rörande Kyrkohemmanen i Halland; men redan ?i dåvarande 4 omständigheter var detta ett intet; och då Ut-n skottet slutade sitt betänkande med tillstyrkan 8 af decharge, var hela ansträngningen synbart igtad emot den redan 1818 antastade perso-g nen, hvilken ock funnit för godt att aflägsna sig N från Rådskallet, ehuru Riksens Ständer icke yrkade hans afgång, utan blott begärde en undersökning om orsaken till de dubbla kontrakterna skeppshandeln : en åtgärd, som genom besynaerliga omständigheter, i Expeditionen af Riksens Ständers skrifvelse helt och hållet förelades. i Förgäfves yrkades på Riddarhuset och i Bonde-Ståndet, att KonstitutionsUtskottet borde bedömma Förvaltningens karakter i det hela och 0 I nl aga Am Kanunnsnane Pa2ådaifuara s P2 Ida 1145 4 DT HÖ AA mtr OL mr O HH RR Fr (0-0 -0-0