Aftonbladet – 26 juni 1840, sida 3

Komplett vanlig fruntimmersklädsel . ... 4: — Komplett klädsel såsom piga ......... — 94. Komplett bondflicks-kostym . . ........ — 46. (Dock tillsläpper kongl. t(hoaterns magasin guldech silfverband, då sådane arbefallag till bruk å bondfliekskostumer) samt, då endast följande enkla persedlar begegnas: För hvit klädning .. ..s..s.sc.c ss ss 2. — 2. Sidenskor . .. .... ... oss 0 — AG. Handskar eller vantar, långa eller korta . . — 46. Hvarjemte då karlplats göres, såsom ersättning derför serskildt erhålles. .... .. — 32. Såsom årliga löneförmåner erhåller M:lle N. N.: Ordinarie lön .......s.s.c..ss so 0. 80: — Extra lön . ....... see res ee — Tillsammans Bko Rdr 80: — Kunnandes den extra lönen, uppå chormästarens skriftliga anmälan samt efter kongl. direktionens pröfning och beslut, tre månader efter sedan detsamma blifvit M:lle N. N. meddeladt, antingen förminskas eller helt och hållet indragas, derest hon genom åsidosatt omsorg för sin rösts bevarande, bristande håg för sira skyldigheters uppfyllande eller ett i allmänhet mindre godt uppförande, gör sig förtjent till en sådan nedsättning i dess löneförmåner. Detta kontrakt tager sin början den 4 Januari 1835 och fortfar i nio och ett halft år eller till d. 4 Juli 4844; men skulle M:lle N. N. icke motsvara de förhoppningar, kopgl. direktionen vid henne fästat, af hvad orsak som helst blifva för theaterns tjänst oanvändbar, äger kongl. direktionen att, efter tre måneders förut skedd uppsägning, låta detta kontrakt upphöra. Stockholm den 31 Descember 1834. Uppå Kongl. Direktionens vägnar P. Westerstrand. Carl D. Forsberg. L. Hjortsberg. O. E. Wihlberg. Under i öfrigt oförändrade vilkor utgår den årliga aflöningen med tillsammans Ett Hurdrade Sextio (460) Rdr Bko, räknadt från den 4 nästkommande Juli. Stockholm den 20 Juni 1838. Enligt Kongl. Direktiornens beslut 0. E. Wåhlberg. Förestående kontrakt är denna dag uppsagdt, betygar Stockholm den 26 Mars 1840. O. E. Wåhlberg. För att nu förstå ingreppet af allt det vackra, menskliga och ädelmodiga, som ligger i detta kontrakts innehåll, bör man veta, att den ifrågavarande personen är för närvarande 21 år gammal, att hon således vid 435 år kom till theatern, att hon der mäste vara som de andra, klädd som ett fruntimmer af bättre stånd; att hon anbofalies i och för sin tjenstgöring cuppträda i komplett parerad klädsel med alla dertill hörande prydnader mot den grofva ersättningen af 2 Rdr, i ckomplett vanlig fruntimmersklädsel för 4 Rdr, att hon måste tjenstgöra, icke blott när hon behöfs, hvilket, såsom hvar och en vet, endast är 2 å 3 gånger i veckan, med hvila under sommarmånaderne, utan hela året om, kanske med 8 dagars uppehåll vid midsommar, att hom måste sjunga föroch eftermiddag på saker, som för hennes tjenst aldrig behöfvas och af intet annat skäl, än att förmannen så vill hafva det, att denna ansträngning för mången medfört blodspottning och ett försvagadt bröst — och i fall någon skulle betvifla dessa uppgifter, är man färdig att med så många vittnen som helst bestyrka dem — och allt sådant mot den ansenliga lönen af 40 Rdr Rgd i månaden! Förmäns bevågonhet kan visserligen höja dessa vilkor, och sådant har äfven skett med det rärvarande kontraktets innehkafvarinna, som efter 4 års tjenst erhöll 460 Rdr bko i lön, således ungefär hälften af kvad en betjent undfår. Måhända hade bon med tiden kunnat stiga till lönens maximum 220 Rdr bko, för hvilken summa hon bör kläda sig sig som en mamsell, bo och lefva som en mamsell och tilloch med hafva medel att, för någon liten försummelse då och då, plikta bort några riksdaler. Men nu anmärker man, att hon för dessa oerhörda förmånrers åtnjutande ickehar den aldraringaste säkerhet; att hon har å sin sida alla skyldigheterna och direcktionen alla rättigheterna; att hon är förbunden bibehålla sin röst — och det vore ganska intressant om Kongl. Theaterdirektionen behagade meddela verlden den för menniskoslägtet så högst vigtiga upptäckten, huru man kan bevara sig mot sjukdomar, mot förkylningar på theatern, och serdeles mot något fel i de fina organer, som bilda rösten — att iakttaga ett godt uppförande, hvilken föreskrift visserligen behöft något mer detaljeras — och att det beror på hennes förmänsg blotta anmälan, att minska hennes inkomster eller helt ech hållet förafskeda henne. Hon deremot är för 40 år föstad vid theaterns tjenst, utan möjlighet att komma derifrån, i fall direktionen vill behålla henne. Nu her med denna 924 åriga flicka den håndelse inträffet, att, ehuru hon för två år sedan ansågs värd en fördubbling i sina vilkor, har hon nu oförmodadt befunnits hafva förlorat rösten (än om det skulle så befinna sig, att detta påstående räkado vara hvad man kallar ogrundadt?) och förafskedas derföre ur theaterns tjenst. Det är dessa förmånrer och denna säkerhet thosatern erbjuder sina j sujetter! Hvad det då är för en god sak att äga en monopoliserad kongl. theater, och hvilka uppoffringar bör ej det allmänna göra för dess bibehållande! I ismer På Börsen i dag har allmänna samtalsämnet