lösa bland sina fosterbarn inre skydd och stöd, d. ä. lagade så, ätt de kunde tänka, tala, kärna och begära, i enlighet med sanningen och det statsskick, hvilket de tillhöra; kortligen, om I staten icke behandlade det ena af sina barn -Istyfmoderligare, än det andra. Antagom då, Me hd att det är statens skyldigbet !), hvilket det visserligen är, att tillhandahålla folket med sko.Ilor, der riksgagneliga kunskaper meddelas, hvarifrån skall staten taga medel? Genom nya anslag och beskattningar? Det vore till en del .I detsamma, som att folket sjelf skulle bestå sig upplysningen, hvaremot samma högar af binder uppresa sig, som ofvan taldt är, i fråga om 4:a alternativet. Folket hade icke större skäl Jatt åtaga sig en beskattning på riksdagen än i sockenstämman. Endast så mycket kunde derI med vinnas, att, om de öfriga 3 stånden ginge in derpå, det 4:e eller bondeståndet lättare kunde tvingas eller öfvertalas dertill, Joch afsigten sålunda vinnas. Detta skedde Jländå ogerna, och troligasst blef det ingenting af. Men, om i stället, under ständernas sammanvaro, de, i samråd med hvarandra, anviste en del af redan befintliga skattebördor 4:0 till organiserande af ett eller par centralinstitut för folkskol-lärarnes bildning ?) 2:0o till anläggandet af sjelfva skolorna, så skulle ändamålet vinnas utan motstånd. Ty hvarföre skulle icke folket så gerna unna sina egna barn uppfostran cch modern bildning som en hop fyrbenta hästar och deras afkomlingar? och hvarföre skulle de icke så gerna anslå sina 48,000 IRdr till en 60 å 80 barns upptuktelse till Guds ära, och fosterlandets väl, som till en enda persons, t. ex. en biskops underhåll 3), hvilkens högsta ära och dygd borde bestå uti att afstå från en i samhället temligen öfverflödig, men samhället ändock tungt belastande befattning? Och sak samma vore med många andra utgifter. Låt dem vara, efter de äro; men använd dem till ädlare ändamål. T. ex. kostnaderna för krigsstatens öfningsmöten, och simulakrer: Hvilket vore väl bättre, att uppkläda en hop tiggarbarn så, att de kunde gå I till skolan elier att bekosta förändringen af ett jhelt regementes uniform, att skaffa dem mat så att de kunde vara ? skolan eller att bortslösa flere tnsende Rdr på fourageringen vid ett lustläger? Ytterligare kunde en hop tillslumpade småsportler, hvilka för obetydligt eller nästan intet besvär fallit på en mängd civila, militära och ecklesiastika embetsmän, utan fara för embetenas undergång anlitas. Pastor i Storkyrkan i Stockholm har t. ex. 200 t:r blott för det lilla besväret att vara sdels przeses t) i stadskonsistorium; många landshöfdingar och andra högre civila och militära embetsmän hafva hederliga pensioner; en fond gifves för oförutsedda utgifter; dryga anslag finnas tör fångars vård och underhåll; dito för Kongl. Teaterns behof; besparingsfonder gilvas för hvarje bufvudtitel, o. sS. Vv. Af alla dessa anslag kunde litet tagas af hvarje för folkskolans bebof, och staten skulle! icke förlora derpå. Vid uppbyggande af skolhusen, i fall det någonsin kommer så långt i närvarande århundrade, vore en omständighel af största vigt för 1) Vi nämna ej exemplet i andra stater, t. ex. Preussen, ty sådana exempel, ehuru de ofta åbeTopas, äro ändå intet bevisande i sig sjelfva: hvem har dessutom sagt, att vi skola vara apor efter Preussen eller efter någon annan stat i Europa? Vi äro apor efter vårt eget förnuft, efter vårt lynne, land och våra tillgångar: och dermed punkt. ? Anda till denna höjd anses biskopsinkomsterna i Lunds stift kunna bringas. ?) I denna punkt äro andra länders bruk, (Holstein, Preussen, England, Frankrike, Danmark m. fl.) tsgna till mönster, der sådana institut finnas. Men som hos oss allt bör ställas på besparingsfot, och vi fraraför allt böra skta oss att, i fråga om utgifter, taga sed af andra nationer; så föreslås i stället de vanliga apologistskolorna, kanske till ock med gymnasierna, säsom ganska! tillräckliga bildningsanstalter för folkskol lärare. Dorvid iekttogs blott den inskränkning, att somliga ämnen uteslötos, andra lärdes grundligare, men af samma lärare, som nu finnas. Så t. ex. uteslötos Franska och Tyska språken ur apologistskolan, Latin, Grekiska och Hebreiska från Gymnasiosrna för dem, som vid dessa läroverk skulle bildas till folkskol-lärare. Deremot skulle de lära högre kurser i naturkunskap, botanik, Zoologi, geologi m. m. än de vanliga scholares etler gymnasisterno. Staten behöfde då blott bispringa med nägra stipendier till understöd för de blifvande lärarne under deras vistelse vid skolan eller gymnesierne och liten förhöjning i de Loktorers eller Magistrars löner, hvilka finge extra besvär med examinering och serskild handledring af de unga folkskol.lårar-eleverna. Skolans eller gymnasiets öfriga elever behböfde icke l. hindras af dessa; tvärtom borde den praktiska rigtning, hvilken lärarne nödgades giffa sina undervisningar för dessas skull, äfven gagna de förra. . ) Läsaren må icke stöta sig på uttrycket: en tredjedels preses. Saken är den: i Stockholms stads konsistorium gifvas 3 presides 4) E:kebiskonen. h D 5 e 8