Aftonbladet – 25 juni 1840, sida 2

STOCKHOLM den 28 Juni. Dagens utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af den 27 Maj, från Paris af den 43, från London af den 46 samt från Hamburg af den 49 dennes. FRANKRIKE. Municipal-rådet i Ajaccio (Corsika) har i en adress till konselj-presidenten Thiers betygat sin tacksamhet för regeringens ädla tanka att återföra Napoleons stoft till Frankrike, samt till honom personligen, för det han såsom historieskrifvare förherrligat den store mannens ära, såsom minister upprest hans staty och nu öppnat Frankrikes portar för hans landsförvisade skugga. Det yttrades deri den förhoppning, att han måtte lyckas sätta kronan på dessa verk och bereda slutet på den proskription, som ännu hvilar öfver dem, hvilka Napolieon efterlemnat och i hvilkas ådror samma blod flyter, m. m. Den kommitte, som behandlat Remillys förslag har tillstyrkt: att ledamöter af Deputerade kammaren, som vid valet icke beklädt offentliga embeten, icke under utöfningen af representantkallet kunna emottaga tjenstebefattningar, undantagande ministerplatser, under-stats-sekreterare-belattningar och några vissa uppräknade embeten: att de, som vid valet innenafva embeten, sedan icke kunna såsom deputerade emottaga annan befordran än efter tur till närmaste grad: och att detta beslut först bör träda i kraft efter de nästblifvande valen. Franska tidningar meddela en hop uppgifter från Buenos Ayres, som icke otydligen gifva vid handen, att Lavalles insurrektion mot Presidenten Rosas skulle vara verksamt understödd af Frankrike, äfven med penningar. I General Berthezene har i Parisertiduingarne låtit inrycka en förklaring, att man alldeles lorigtigt tolkat hans yttrande angående general Lesenecal såsom innebärande någon anledning att misstänka marskalk Grouchys trohet vid Weaeterloo-slaget. Nämnde tidningar innehålla äfven den berätitelse, att det Sachsen-Coburgska furste-huset, com nm försor all varlden mad drottning-friaru, ätven alsändt en sådan till Spanien för att anmäla sig hos den unga drottningen. Joseph Napoleon Bonaparte, grefven af Survilliers, har blifvit illa belåten med general Bertrands åtgärd, att lemna Napoleons svärd till konung Ludvig Philip, och att ej, såsom denne lofvade honom, afl2mna det till invalidernas guvernör: emedan det antingen bort förvaras hos invaliderna eller insättas i Napoleons ko-: lonn. Hertigen af Coregliano (Moncey) har, i anledning af detta åt honom ämnade uppdrag att emottaga värjan, i ett artigt bref sökt blidka kejsarens broder, och säger, att hufvudändamålet kommer att vinnas, ty svärdet får sin plats på grafven. SPANIEN. Cabrera har natten till den 4 Juni gått öfver Ebro vid Flix, i spetsen för 4000 man och 300 hästar. Han föregifver sig åsyfta att vid en hamn, det tros Berga, alvakta hjelpsändning från pretendenten; men UODonnell förföljer honom med 40,800 man, och von Halen befinner sig vid Pons, för att hindra hans framtågande, så att hans ställning synes förtviflad. Drottningarnes resa skulle ske den 44 dennes, sedan Espartero anmält, att han kan betrygga den. I Valencia och Barcelona träffades redan anstalter till deras emottagande. Scegerhertigen Espartero, som ru fått titel af Hertig af Morea, kommer att eskortera dem, och tre Statsministrar samt alla främmande sändebuden att åtfölja. Nya Municipalitetslagen bar blifvit med stor plursalitet antagen af kamrarna. ENGLAND. Förbören med Oxford, som sköt på Drottningen, fortfara, men bade ännu ej ledt till några upplysningar af vigt. Detar icke ens fullkomligt afgjordt att pistolerne varit skarp laddade. Huruvida han haft några medbrottslige, derom : sväfvade man ännu i tullkomligt mörker. För hören skedde inför hemliga rådet. E I underhuseis session den 42 dennes frågadel en ledamot lord Palmerston, huruvida de be-. rättelser, tidningarne innehållit rörande Cirkas-! siernes segrar, voro grundade, hvarpå lorden svarade, att han fått rapporter från ae Engelske konsulerne i bamnarne vid Svarta Hafvet, hvilka rapporter i alla detaljer bekräftade de faeta, man sett uppgifna i afseende på dessa Segrar. Diskussionen i komit öfver Stanleyska billen hade, på lord Rusells begäran, blifvit uppskjuten på några dagar, med samtycke af moionären. OConnell förklarade vid samma tillälle, att han skulle begagna hvarje tillfälle att ägga binder i vägen för och tillintetgöra en vill, som åsyftade att skymfa och skada TIrand. j Ane — on rn AKA KKS