JO: UTE Rd aldila (Viblllya laglig Uti: lviv, Siv MT icke motsäger den omsorg för alla sambällsklassorg rätt, som åligger Siatsutskottets åtgärd; utan hade således bordt åligga Utskottet, att noga undersöksa, hvilka delar af hemmansräntan, som tillkommit på såden laglig väg, att de från sitt ursprung kunna betraktas såsem ordinarie skatt, och hvilka delar, som tillfälligtvis och för vissa bebof tillkommit, utan att sedermera i laglig väg hafva biifvit såsom ordinarie skatt åtagne för everldelig tid. Uiskottet hade då kommit i erfarenhet af, att! åtskillige delar af den ifrågavande räntan tillkommit för bebof, som långt för detta upphört, såsom t. ex. landtogsgärden, för fortsättningen al polska kriget 4617, att åter andra delar uppkommit för behbof, som nu mera genom extra anslag och nya medel från den skattdragandes sida utgörss, såsom byggningsbjelpen, m. m., och då Uiskottet tillika, vid en slik undersökning, hade kommet till erfarenhet deraf, att den skatt, som uuder benämning af hemmantalsräntan utgår, der den nu mera utgå borde, användes för sådana ändamål, ef hvilka alla samhällsklasser hafva lixa fördel, och till nvilka de således gemensamt cch icke det nog ändock tryckta Bondeståndet ensamt, böra bidraga, hade ook Utskottet af inga konsiderationer bort låta afhålla sig att befordra en rättvis förändring af det nuvarande beskattnings systemet. De betänkligheter, Utskottet framställt, förtjona dessutom litet afseende, åtminstone jeraförelsevis med den sak, emot hvilken de blifvit framställde. Det är sannt, att om den äskade ränteminskningen skedde, jordböckerne, i följd deraf, skulle behöfva omarbetas; men det har ju länge varit fråga om en sådan omarbetning, hvilken dessutem icke skulle föranleda så stort arbete, att skräck derföre bordt kunna afhålla Utskottet från företaget; icke eller kan jag inse, att den rubbninsg uti indelningsverket, som skulle uppstå, vore något menligt inverkande på statsmackhinen, eller skulle föra med sig några vådor för de delar af indelningsverket, som af frågan äre oberoende. Den enda omständighet, som förtjenar något afseende, är således den inverkan, som förändringen skulle, i känseende till egendomsvärde, medföra för den jord, som icke beböfde eller kom i åtnjutande af skattelindring. Men äfven denna knut är löst, om det af Hr Friherre af Nordin framställda ersättningsförslag antages; och om icke detta skulle föra med sig ersättningen från statens sida, så vet jag icke hvarföre icke !l staten heldre bör göra uppoffringar för till hela landets båtned ledande ändamål, än till sådans som t. ex. gardesregementerne och deres lysande etablissementer, hvilken kräfta supit till sig möngdubbelt mera af statens medel, än hvad som för det nu påyrkade företaget skulle erfordras. Statsutskottet har jemväl andragit såsom ett hinder mot förslaget att, på sätt under diskussionen å Riddar-! huset blifvit upplyst, den ifrågavarande räntan uti olika provinser utgår till högst olika belopp. Skulle möjligen dessa af Statsutskottet accepterade uppi lysningar vara de, sem Hr von Hartmansdorff afgifvit, så, må det förlåtes mig, kan jag ingalunda gilla att Utskottet fästat sig vid dem, ty någonting mera fabelaktigt än t. ex. bemälde riddersmans uppgifter om den lindriga brskattning af hemmanen inom Calmare län och hemmanens förmåga att bära vida större onera, än de dem pålagde, har säkerligen förut icke varit till representationen framburet. Men om ock beskattningen vore så ojemn som U:sk. alltför lösligt antagit, icke skulle deru:i något talande skäl mot förändringen kunna sökas, då Utskottet medgifvit behofvet af skattalindringen. Anteager man Utskottets räsonnement i deita fall, så skulle man komma derhän att derföre att tvenne sjuka, icke för lika godt pris kunde botas, begge skulle blifva ohulpne. Jeg finner mig alltså föranlåton yrka äterremiss af betänkandet, och beder dervid U:tskottet, vid dess förnyade behandling af ämnet, behjerta det tyvärr allt för! mycket talande behof för jordbrukaren af lindring i dess skatter, som Utskottet sjelf erkänt vara för handen, samt betänka, att ett längre fortfarande afl: det missförhållande ijbeskattningshänseende, som nu . äger rum, troligen kommer att medföra vådor för staten, hvilka möjligen för långliga tider blifval: ebotligen. Lars Larsson från Elfsborgs län önskade, atti Statsutskottet, mera än som skett, lyssnat till förslagen om hemmantalsräntans upphörande; så län-l: ge,, sade Tal., cman ursäktar sig med vådan afatt i rubba det närvarande, så kommer man naturligtvis aldrig målet närmare på de nytviga reformernas bane. Tal. fann väl åtskilliga vilkor vid reglerin-: gen nödiga, men önskade derföre en återremiss, på det Statsutskottet måtte kunna föreslå utvägar,!! hvarigenom den privilegierade jorden skulle vinna någon ersättning för de uppoffringar, som verkligen ! äro af bebofvet påkallade för den oprivillgierade: jordens räkning. Flora talare förenade sig medi! Lars Larsson. 1 Anders Andersson från Skaraborgs län yrkade j! återremiss af bilogan litt. D, vid hvars behandling ! han icke varit i Utskottet tillstädes; ehuru ban väckt motion i ämnet. j ; Johannes Christoffersson från Kronobergs län talade i samma syfining gom Måns Minsson, med hvilken han förenade sig. Sven Heurlin från Kronobergs lin önskade all: lindring för jordbruket, men ansåg hemmantalsräntans upphörande under närvarande förhållanden icke möjligt, emedan deraf skulle uppkomma en: statsbrist, som med bevillning måste fylles, och härigenom åter en orättvisa mot flera provinser, t. ex. Skåne, der hemmantalsräntan är mycket låg, men deremot rustningen serdeles tryckande; yrkade bifall. Häruti instämde samtelige fullmäktige från Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, Erik Persson från Gefleborgs, Sven Jonsson och Erik Nilsson från Jemtlands samt Johan Persson från Upsala län, och Appelpvist från Blekinge, som erinrade, att hvad som sades om Skåne äfven inträffar på Blekinge län. , Strindlund anmärkte, att icke blott uti de såkallade eröfrade provinserna, utan jemväl i andrä orter af riket det af Heurlin skildrade förhål-Å lande inträffar, att åtskilliga hemman erlägga 100 Rdr i grundskatt, men hafva en lindrig roterivg,!se Med ch pm ss JM VR a JR